Marklund S.Arbetsliv och hälsa 2000. ( Working life and health 2000)Stockholm: Arbetslivsinstitutet2000.
2.
Arbetsmilj n 1999. (The work environment 1999) ASS: Arbetarskyddsstyrelsen; 2000.
3.
Borg V., Kristensen T.Social class and self-rated health: Can the gradient be explained by differences in life style or work environment?Soc Sci Med2000;51:1019-30.
4.
Hemstr m . Klasskillnader i hälsa och d dlighet. I Arbetsliv och hälsa2000. (Class differences in health and mortality. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet2000, pp173-94.
5.
Lundberg O.Exploring causal mechanisms that generate health inequalities. In Inequality in health: A Swedish perspective. Stockholm : Socialvetenskapliga forskningsrådet1998, pp169-84.
6.
Alexandersson K., stlin P.Kvinnors och mäns arbete och hälsa. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Women's and men's work and health. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet2000, pp153-72.
7.
Nermo M.Structured by gender. Dissertation Series 41. Stockholm : Stockholms universitet, Institutet för social forskning; 1999.
8.
Rydenstam K.I tid och otid. (At any time of day.)Stockholm : Statistiska Centralbyrån; 1992 .
9.
AKU (Arbetskraftsunders kningen). Årsmedeltal1995. (AKU (Labour force survey) Annual averages 1995.)Stockholm: Statistiska Centralbyrån ; 1996.
10.
AKU (Arbetskraftsunders kningen). Årsmedeltal1999. (AKU (Labour force survey) Annual averages 1999.)Stockholm: Statistiska Centralbyrån; 2000.
11.
Hemstr m . Society, health and health care in Sweden. In Blackwell companion to medical sociology. ( Under utgivning). Cockerham WC. Oxford: UK: Blackwell2001, Kap 17.
12.
Gustafsson R. , Szebehely M.Äldreomsorgens f rändringar och kvinnors hälsa. I K n och ohälsa. (Changes in old people's care and women's health In Gender and Health). stlin P, Danielsson M, Diderichsen F, Härenstam A, Lindberg G. Lund: Studentlitteratur1996.
13.
Folkhälsorapport1997. (Sweden's Public Health Report 1997) SoS-rapport 1997:18. Stockholm: Socialstyrelsen; 1997 .
14.
Ett f ränderligt arbetsliv på gott och ont: Utvecklingen av den stressrelaterade ohälsan. (Changing working life for better or worse.The development of stress-related ill-health) Delrapport från en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att ta fram en handlingsplan f r åtgärder på arbetsmilj området. Ds 2000:54. Stockholm: Näringsdepartementet; 2000.
15.
Välfärd vid vägskäl. Utvecklingen under 1990-talet. ( Welfare at the crossroads. Developments during the 1990s). Delbetänkande från Kommittén Välfärdsbokslut. SOU 2000:3. Stockholm: Fritzes; 2000.
16.
Starrin B., Forsberg E., Rantakeisu U.I arbetsl shetens spår: ekonomisk stress, skam och ohälsa . In I vanmaktens spår. (In the wake of unemployment: economic stress, shame and ill-health)Härenstam A , Lundberg U, Lindbladh E, Starrin B.Umeå: Boréa Bokförlag1999.
17.
Våger D., Lahelma E.Women work and mortality: an analysis of female labor participation . In Women, work, and heart disease. Orth-Gomér K, Chesney M, Wenger NK. Hillsdale: Lawrence Erlbaum1998, pp73-85.
18.
Hall E.Double exposure: the combined impact of the home and work environments on psychosomatic strain in Swedish women and men. Int J Health Serv1992;22:239-60.
19.
Härenstam A. et al. Vad kännetecknar och innebär moderna arbets- och livsvillkor? (What characterises modern working and living conditions, and what do they mean?) Rapport från Yrkesmedicinska enheten 1999:8. (Slutrapport I från MOA-projektet) . Stockholm: Karolinska institutet, Yrkesmedicinska enheten; 1999.
20.
Matthews S. , Hertzman C., Ostry A., Power C.Gender, work roles and psychosocial work characteristics as determinants of health. Soc Sci Med1998 ;46:1417-24.
21.
Hibbard JH, Pope CRWomen's employment, social support, and mortality. Women Health1992;18:119-33.
22.
Wikman A.Arbetsmarknadens utveckling i Sverige. I Arbetsliv och hälsa 2000. (The development of the labour market in Sweden. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet2000, pp27-42.
23.
Hemstr m Ö.Does the work environment contribute to excess male mortality?Soc Sci Med1999 ;49:879-94.
24.
Järvholm B.Yrkessjukdomar - f rekomst och farlighet. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Occupational diseases - prevalence and dangerousness. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet2000, pp289-302.
25.
Menckel E.Hot, våld och trakasserier i arbetsliv och skola. I Arbetsliv och hälsa 2000. ( Threats, violence and harasssment in working life and school . In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet2000, pp395-409.
26.
Broberg E.Allvarliga arbetsolyckor. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Serious occupational accidents. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet2000, pp385-94.
27.
Vingård E., Hagberg M.Arbetsfaktorer och besvär från r relseorganen. I Arbetsliv och hälsa 2000. ( Work factors and complaints from the locomotive organs. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm : Arbetslivsinstitutet2000, pp323-31.
28.
Lidwall U., Skogman Thoursie P.Sjukskrivning och f rtidspensioneringar under de senaste decennierna. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Sick-listing and disability pensions during the past few decades. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet2000, pp91-124.
29.
Wigaeus Tornqvist E., Eriksson N., Bergqvist U.Datoroch kontorsarbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmilj risker. I Arbetsliv och hälsa 2000. (The mental and psychosocial occupational environmental risks of computer and office workplaces. In: Working life and health 2000). Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet2000, pp235-60.
30.
Meding B., Torén K.Arbetsrelaterade hud- och luftvägssjukdomar. I Arbetsliv och hälsa 2000. ( Work-related skin and respiratory tract diseases. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet2000, pp333-50.
31.
verkänslighet i arbetslivet. (Hypersensitivity in working life) Rapport 1999:3. Solna: Arbetarskyddsstyrelsen ; 1999.
Hallqvist J., Reuterwall C.Arbetsrelaterad hjärtkärlsjuklighet. I Arbetsliv och hälsa 2000. ( Work-related cardiovascular morbidity. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet2000, pp351-66.
34.
Knutsson A. , Hallqvist J., Reuterwall C, Theorell T, Åkerstedt T. Shiftwork and myocardial infarction: A case-control study. Occup Environ Med1999;56:46-50.
35.
Sokejima S. , Kagamimori S.Working hours as a risk factor for acute myocardial infarction in Japan: Case-control study. BMJ1998;317:775-80.
36.
Bäckman O., Edling C.Arbetsmilj och arbetsrelaterade besvär under 1990-talet. I Arbetsliv och hälsa 2000. ( Work environment and work-related complaints during the 1990s) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet2000, pp125-52.
37.
Wikman A.Arbetslivslängd i yrken. I Arbetsliv och hälsa 2000. ( Working life expectancy by occupation. In: Working life and health 2000) Marklund S . Stockholm: Arbetslivsinstitutet2000, pp81-90.
38.
Marklund S., Toomingas A.Åldersskillnader i arbete, arbetsmilj och ohälsa. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Age differences in work, work environment and ill-health . In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet2000, pp195-220.
39.
Aronsson G. , Gustafsson K.Kritik eller tystnad - en studie av arbetsmarknads- och anställningsf rhållandens betydelse f r arbetsmilj kritik. (Criticism or silence - a study of the significance of labour-market and employment conditions for criticism of the work environment)Arbetsmarknad och arbetsliv1999;5:189-206.
40.
Aronsson G.Arbetsmarknadens och arbetslivets utveckling och hälsokonsekvenser. ( The development and health consequences of the labour market and working life) I Arbetslivsfaktorer, Rapport från arbetsgruppen f r arbetslivsfaktorertill Nationella folkhälsokommittéen, s 3-17. Underlagsrapport nr 1. Stockholm: Nationella folkhälsokommittéen1999, pp 3-17.
41.
Marklund S., Wikman A.Inledning. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Introduction. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm : Arbetslivsinstitutet2000, pp9-25.
42.
Aronsson G. , Gustafsson K., Dallner M.Sick but yet at work: An empirical study of sickness presenteeism. J Epidemiol Community Health2000;54:502-9.
43.
Hallsten L., Isaksson K.Arbetsl shet, osäker anställning och psykisk ohälsa. I Arbetsliv och hälsa 2000. ( Unemployment, insecure appointment and mental ill-health . In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet2000, pp261-86.
44.
Lundberg I.Arbetsmarknad, arbetsliv och psykisk ohälsa. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Labour market, working life and mental ill-health. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet2000, pp303-21.
45.
Bejerot E., Aronsson G.Psykiskt och fysiskt tr ttande arbete - tendenser under 1990-talet. (Mentally and physically tiring work - tendencies during the 1990s . In: Working life and health 2000) I Arbetsliv och hälsa 2000. Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet2000, pp221-34.
46.
Siegrist J.Contributions of sociology to the prediction of heart disease and their implications for public health. Eur J Publ Health1991;1:10-21.
47.
Arnetz B.Environmental illnesses. In Environment and mental health: A guide for clinicians. Lundberg A.1998, Kap 9.
48.
Johannisson K.Den m rka kontinenten: Kvinnan, medicinen och fin-de-siècle. Stockholm (The dark continent: woman, medicine and fin-de siècle): Norstedts; 1995.
49.
Marklund S.Efterord. I Arbetsliv och hälsa 2000. (Postscript. In: Working life and health 2000) Marklund S. Stockholm: Arbetslivsinstitutet2000, pp411-6.
