Any estimate of the extent and impact of communication between scientists and practitioners is fraught with methodological problems, especially for application to the social sciences. In medicine and in the natural and physical sciences, research utilization can sometimes be measured by the actual use of different techniques. But the word “utilization” implies some association to instruments and tools and, for social science research, utilization can be more complex, varying from modification (knowledge creep), nonuse, or whole use, to use of the results in a different way than the sender intended. This article describes a longitudinal, in-depth study of municipal-level environmental and health officers in Sweden, showing that there is more communication between practitioners and the world of research than other studies imply.
Get full access to this article
View all access options for this article.
References
1.
Ausubel, D.
1968. Educational psychology—A cognitive view. New York: Holt, Rinehart & Winston.
2.
Baklien, B.1983a. The use of social science in a Norwegian ministry: As a tool of policy or mode of thinking. Acta Sociologica26 (1): 33-47.
3.
Baklien, B.1983b. Er forskningsformiddling et tekniskt problem?Tidskrift for samfunnsforskning24:77-88.
4.
Björklöf, S. 1986. Byggbranschens innovationsbenägenhet. Dissertation no. 15, Linköping Studies in Management and Economics, Linköping.
5.
Björkman, N.-M.
1979. Social önskvärdhet som felkälla i frågeundersökningar: En jämförelse mellan två datainsamlingsmetoder. Avhandling vid sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm.
6.
Bysveen, T.
1990. Fra kunnskap til handling: En undersökelse av forskningsformidling gjennom möter og seminarer. Report no. 21, Norsk Institutt for Byoch Regionforskning, Oslo.
7.
Dertell, H.
1989. Kunskapsförmedling från Naturvårdsverket. Konsultrapport till Statens Naturvårdverk, 29 November, Ingarö.
8.
Dewey, J.
[1897] 1959. My pedagogic creed. In Dewey on education, Classics in Education No. 3, ed. M. S. Dworkin, 19-32. New York: Teachers College, Columbia University.
9.
Eriksson, B.
, and B.-M. Johansson. 1990. Att bygga på kunskap: Användning av samhällsvetenskaplig FoU inom byggsektorn. BFR-report R3, Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm.
10.
Gifford, B. R.
, and N. H. Gabelko. 1987. Linking practice-sensitive researchers to research-sensitive practitioners. Education and Urban Society19:368-388.
11.
Höglund, L.
, and O. Persson. 1981. Decentraliserade former för datorbaserad litteratursökning—ett fältexperiment. Inforsk Papers on Communication Studies report no. 11, Avd för Sociologi, Umeå Universitet, Umeå.
12.
Johnsson, M.
1986. Kunskapsspridning och medicinskt handlande. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, Almqvist & Wiksell.
13.
Lampinen, O.
1992. The utilization of social science research in public policy. Publications of the Academy of Finland, March 1992. Helsinki: VAPK.
14.
Nilsson, K.
1992. Policy, interest and power: Studies in strategies of research utilization. Meddelanden från Socialhögskolan no. 1. Lund: Lunds Universitet.
15.
Norsk Voksenpedagogisk Institutt
. 1989. Kompetanseutvikling i arbeidslivet: perspektiver og erfaringer. Trondheim: NVI.
16.
Riksrevisionsverket
. 1991. Informationsverksamheten inom arbetslivsområdet—kritiska punkter. Serie fu no. 5, Stockholm.
17.
Söderlind, J.
, and L. Höglund. 1990. Forskningsinformation inom miljö-och hälsoskyddsområdet, Inforsk Paper on Communication Studies no. 30. Umeå: University of Umeå.
18.
Stankiewicz, R.
1979. Social processes of utilization of scientific knowledge. NAFV Utredningsinstitut no. 8, Oslo.
19.
Statskontoret
. 1987a. Informationsbaser—en lägesrapport. Report no. 10, Stockholm.
20.
Statskontoret
. 1987b. Informationsbaser 1. Inventering—analys—förslag. Report no. 50, Stockholm.
Tydén, T.
1991. Telematik—datorer—småföretag: En modell för kunskapsöverföring. Teldok no. 18-1991 and Dalarnas forskningsråd report no. 1, Falun.
23.
Tydén, T.
, ed. 1992. Att använda forskningsresultat—idéer och förslag. Stockholm: SHSTF och FRN.
24.
Tydén, T.
1993a. Från know-how till know-why: Miljö—och hälsoskyddsinspektörer och forskningsresultat. Dalarnas forskningsråd report no. 4, Falun.
25.
Tydén, T.
1993b. Knowledge interplay: User-oriented research information through synthesis pedagogics. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education no. 50. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
26.
Weiss, C.
, and M. J. Bucuvalas. 1977. The challenge of social research to decision making. In Using social research in public policy making, ed. C. Weiss, 213-233. Lexington, MA: Lexington Books.
27.
Weiss, C.
, and M. J. Bucuvalas. 1980. Social science research and decisionmaking. New York: Columbia University Press.
