Mortuary practice can be interpreted as a system of rituals based on people's perceptions of life and death. There is a great deal to suggest the prehistoric find sites we usually call cemeteries also had an important function as ritual sites. Several types of structure occurring at cemeteries from the late Bronze Age and the early Iron Age in southern Scandinavia favour a broader interpretation of these sites. This article is based on the results of the excavated ritual and burial site at Ringeby in Kvillinge parish, Östergötland, an excavation which was undertaken with the express purpose of studying the archaeology of religion. The article also includes a general discussion of the concept of 'grave' and different types of structure which can be interpreted as places for cults.
Get full access to this article
View all access options for this article.
References
1.
ÄIJÄ, K., 1991. Skärgårdsstad - gravar i en välavgränsad bronsåldersmiljö. Arkeologi i Sverige, ny följd 1:169-180. Uppsala.
2.
ANDERSON, P., 1992. Pyroliths. Forntid i förändring. Aktuell arkeologi III: 15-21. Stockholm Archaeological Reports No. 25. Stockholm: Stockholm University.
3.
BARFIELD, L. and M. HODDER, 1987. Burnt mounds as saunas and the prehistory of bathing . Antiquity61: 370-379 .
4.
BAUDOU, E., 1989. Hög - gård helgedom i Mellannorrland under den äldre järnåldern. Arkeologi i norr 2. Institutionen för arkeologi, Umeå universitet. Stockholm.
5.
BAUDOU, E., 1991. Helgedom, hus och hög. Gravfältsundersökningar och gravarkeologi: 71-82. Stockholm: Central Board of National Antiquities.
6.
BELLANDER, E., 1938. Bålrösen - offerrösen. Kulturhistoriska studier tillägnade Nils Åberg. Stockholm: Royal Academy of Letters, History and Antiquities.
7.
BENNETT, A., 1987. Graven religiös och social, symbol. Strukturer i folkvandringstidens gravskick di Mälarområdet. Theses and Papers in North-European Archaeology 18. Tierp: Stocklholm University.
8.
BINFORD, L.R., 1972. Mortuary Practices: Their Study and Their Potential. An Archaeological Perspective. New York .
9.
BJÖRHEM, N. and SÄFVESTAD, U., 1993. Fosie IV. Bebyggelse under brons- och järnålder. Malmöfynd 6. Utgiven av Malmö Museer. Arlöv.
10.
BUCKLEY, V., 1990. Burnt Offerings. International Contributions to Burnt Mound Archaeology. Dublin: Wordwell Ltd - Academic Publications.
11.
BURSTRÖM, M., 1990. Järnframställning och gravritual. En strukturalistisk tolkning av järnslagg i vikingatida gravar i Gästrikland. Fornvännen 85:261-271. Stockholm.
12.
CARLSSON, T., 1995. Objects and Attitudes - Lusatian Impact on Material and Mental Culture in South-East Sweden during the Late Bronze Age . Journal of European Archaeology3(2): 43-58 .
13.
CARMCHAEL, D.L., J. HUBERT, B. REEVES and A. SCHANCHE (eds), 1994. Sacred Sites, Sacred Places. One World Archaeology 23. London: Routledge .
14.
CHAPMAN, R. and K. RANDSBORG, 1981. Approaches to the Archaeology of Death. In R. Chapman, I. Kinnes and K. Randsborg (eds), The Archaeology of Death. Cambridge: Cambridge University Press .
15.
DAMELL, D., 1989. Södermanland. In S. Jansson, E.B. Lundberg and U. Bertilsson (eds), Hällristningar och hällmålningar i Sverige. Helsingborg: Forum.
16.
DE VRIES, J., 1956. Altgermanische Religionsgeschichte 1. Grundriβ der germanischen Philologie 12:1. Berlin: de Gruyter.
17.
DOMMASNES, L.H., 1991. Arkeologi och religion. In G. Steinsland et al. (eds), Nordisk Hedendom et Symposium. Odense: Odense Universitetsfortag.
18.
EDDDADIGTE I-III. UDG af JÓN HELGASON, 1971. Nordisk Filologi. Tekster og lærebØger till universitetsbrug. Oslo: Dreger.
19.
EDSMAN, C-M., 1987. Altar. In M. Eliade (ed.), The Encyclopedia of Religion, Vol. 1, 222-225. New York: Macmillan Library Reference .
20.
EKHOLM, G., 1957. Brillinge nr 1. Ett Vaksala-gravfält från romersk jäirnålder. Tor 3:8192. Uppsala.
21.
ELFSTRAND, B., 1979. Järnåldersgravar i Valle härad. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift 1979-1980: 268-288.
22.
ELIADE, M., 1958. Patterns in Comparative Religion. London: Sheede & Ward .
23.
ELIADE, M., 1964. Shamanism. London: Routledge & Kegan Paul .
24.
FURINGSTEN, A., 1985. Samhällsförändringar i ett långtidsperspektiv. Ett exempel från södra Västergötland. Series. B. Gothenburg. Archaeological Theses No 1. Stockholm: University of Gothenburg.
25.
GRÄSLUND, B., 1983. Jordfästning och likbränning, Vägen till livet efter detta speglat i bronsålderns och stenålderns gravskick. Foredrag ved det 1. Nordiske Bronsealder-symposium på Isegran 3:6. Oktober 1977, eds. Christensen and Stensdal-Hjelvik. Varia 9.
26.
GRÄSLUND, B., 1994. Prehistoric Soul Beliefs in Northern Europe . Proceedings of Prehistoric Society60: 15-26 .
HODDER, I., 1982.: Symbols in Action. Cambridge: Cambridge University Press .
29.
HODDER, I., 1986. Reading the Past. Cambridge: Cambridge University Press.
30.
HOFFMAN, H., 1967. Symbolik der Tibetischen Religionen und des Schamanismus. Symbolik der Religionen, Bd XII. Stuttgart: Hierseman.
31.
HULTGÅRD, A., 1996. Formskandinavisk kult finns det skriftliga källor. Arkeologi från stenålder till medeltid. Artiklar baserade på Religionsarkeologiska nätverksgruppens konferens på Lövstadbruk den 1-3 december 1995. K. Engdahl and A. Kaliff (eds), RAÄ, Arkeologiska undersökningar, Skrifter nr 19. Linköping: Riksantikvarieämbetet.
32.
HYENSTRAND, Å., 1966. Igelstakomplexet. Kring yngre bronsålder i Mälarområdet. Uppsala: Uppsala University.
33.
HYENSTRAND, Å., 1979. Arkeologisk regionindelning av Sverige. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
34.
JAANUSSON, H., L. LÖFSTRAND, and G. VAHLNE, 1978. Fornlämning 69, boplats Hallunda, Botkyrka sn, Södermanland. Del III. Arkeologisk undersökning 196971. RAÄ Rapport UV 1978:11. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
35.
JAANUSSON, H., 1981. Hallunda. A Study of Pottery from a late Bronze Age Settlement in Central Sweden. Stockholm: The Museum of National Antiquities .
36.
JAKAVS, P., 1981. 'Social Image' - 'Cemetery Image', Some Generalisation Problems 3rd-8th Centuries AD on Gotland. In C.-A. Moberg (ed.), Similar Finds? Similar Interpretations? Göteborg: University of Göteborg .
37.
JANKAVS, P., 1987. SamhälleSymbol Grav. Reflexioner kring ett arkeologiskt problemomrade. Uppsats för Fil. lic.: examen. Göteborgs Universitet.
38.
JENNBERT, K., 1988. Gravseder och kulturformer. I arkeologins gränsland. Gravskick ochv gravdata. Rapport frän arkeologidagarna 13-15 January 1988. Lund.
39.
JENSEN, R., 1989. The Bronze Age in Eastern Central Sweden-Heaps of Fire-Cracked Stones and the Settlement Pattern. In B. A mbrosiani (ed.), Die Bronzezeit im Ostseegebiet. Ein Rapport der Kgl. Schwedischen Akademie der Literatur Geschichte und Altermsforschung über das Julita-Symposium 1986. KVHAA Konferenser 22. Stockholm.
40.
JOHANSEN, Ø., 1979. New Results in the Investigation of the Bronze Age Rock Carvings . Norwegian Archaeological Review2(2): 108-114 .
41.
KALIFF, A., 1992. Brandgravskick och föreställningsvärld. En religionsarkeologisk diskussion. Occasional Papers in Archaeology 4. Uppsala: Uppsala University .
42.
KALIFF, A., 1994. Skärvstenshögar och kremeringsplatser. Exempel och experiment med utgåongspunkt frän en utgrävning i Ringeby, Kvillinge sn, Östergötland. Tor 26.35-55.
43.
KALIFF, A., 1996. Ringeby. En grav-och kultplats från yngre bronsåldern. Arkeologisk undersökning, RAÄ 6, Kvillinge sh, Norrköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Linköping,1995:51.
44.
KALIFF, A., 1997. Gray och kultplats. Eskatologiska fareställningar under yngre bronsälder och äldre jäirnålder i Östergötland. Aun 24. Uppsala.
45.
KARLENBY, L., A. KNAPE and M. KLOCKHOFF,1991. En grav och två bronsfynd från Linköping. Tor 23:9-42.;
46.
KRÄMER, W., 1966. Prähistorische Brandopferplätze. In R. Degen, W. Drack and R. Wyss (Hrsg). Helvetia Antiqua. Festschrzft Emil Vogt. Zürich: Schweizerische Landesmuseum.
47.
KRISTIANSEN, K., 1993. From Villanova to Seddin. The Reconstruction of an Elite Exchange Network during the Eighth Centiry BC. Trade and Exchange in Prehistoric Europe . In C. Scarre and F. Healy (eds), Proceedings of a Conference held at the University of Bristol, April 1992. Monograph 33. Exeter: Oxbow.
48.
LARSSON, L. and B. WYSZOMIRSKA (eds),1989. Arkeologi och religion. Rapport fdn arkeo-Iogidagarna 16-18 januari 1989. University of Lund, Institute of Archaeology Report Series No. 34.
49.
LARSSON, T.B., 1986.< The Bronze Age Metalwork in Southern Sweden Aspects of Social and Spatial Organization 1800-500 BC. Umea: University of Umea .
50.
LARSSON,T.B., 1990. Skarvstenshdgar the burnt mounds of Sweden. Burnt Offerings. International Contributions to Burnt Mound Archaeology. Compiled by Victor Buckley. Dublin: Wordwell Ltd Academic Publications .
51.
LARSSON, T.B., 1993. Vistad. Kring en befast Ard i 1Ostergtlrand och Ostersj6kontakter under yngre bronsalder. Studia Archaeologica Umensis 4. IUmea: University of Umea.
52.
LEUBE, A., 1991. Zum Verhdltnis zwischen Grdberfeld und, Siedlung in der rimischen Kaise-ezeit. Bestattungswesen und Totenkult LBerlin: Akademie Verlag.
53.
LUNDQUIST, L., 1991. Unders okta skdivstenshdgar i-Vdstsverige. Arkeologi i Sverige. Nyfdljd 1: 43-60.
54.
NILSSON, C., 1987. Gravunders6kningr i Osterdtland Aren 1967-84. 7000 Ar pa 20 ar, Arkeologiska underskningar i Mellansverige. T. Andrae, M. Hasselmo and K. Lamm, Riksantikvariedmbtete- U. Stockholm:.Central1 Board of National Aniquities.
55.
NYEN, E., 1958. Pryda, skydda, binda? Om gravskickets mening och skrlvstensrdsenas problem med anledning av ett aktuellt brons aldersfynd. Gotldndskt arkiv 1958: 23-38.
56.
OLAUSSON, M., 1995. Det inneslutna rummet om kultiska hagnader, fornborgar ochbefasta girdar i Uppland fran 1300 f.Kr till Kristi f6delse. Riksantikvarieiimbetet,Arkeologiska undersikningar, Skrifter nr 9.
57.
PADER, E.-J., 1982. Symbolism, Social Relations and the Intepretation of Mortuary Remains. BAR International Series 130. Oxford: British Archaeological Reports .
58.
RENFREW, C. and W.B.W. ZUBROW (eds), 1994. The Ancient Mind: Elements of Cognitive Archaeology. New Directions in Archaeology. Cambridge: Cambridge University Press .
59.
RYAN, M., 1990. Ancient cooking places at Catstown near Huginstown, Co. Kilkenny. Burnt Offerings. International Contributions to Burnt Mound Archaeology. Compiled by Victor Buckley. Dublin: Wordwell Ltd Academic Publications .
60.
SCHLENTER, U., 1960. Brandbestattung und Seelenglauben. Verbreitung und-ursachen der Leichenverbrennung bei Aussereuropaischen Viilkern. Berlin: Deutsches Verlag der Wissenschaft.
61.
SHANKS, M. and C. TILLEY, 1987. Social Theory and Archaeology. Worcester: Polity Press .
62.
SIGVALLIUS, B., 1994. Osteologisk analys av benmaterialet fran fornlamhmning 6, Lringe by, Kvilhinge socken, Ostergotland. Riksantikvanreambetet och Statens Historiska Museum, Dnr 8265/92.
63.
STALBOM, U., 1994. Klinga. Ett gravfalt. Slutundersokning av ett gravf/ilt och bebyggelse-liimningar frtn bronsdlder och dldre--irndlder. Ostergdtland, Norrkbpings kommun, Borgs socken, Klinga, STA 6352, Fornliimning 210. RAA UV Linkdping. LiInkoping.
64.
STEJRNQUIST, B., 1990. An Iron Age Settlement at Smedstorp, in South-east Scania. Meddelanden frian Lunds universitets histonska museum 1989-1990. New Series Vol. 8. Lund.
65.
STRO M G, M., 1982. Ingelstorp. Zur Siedlungsentwicklung eines stidschwedischen Dorfes. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 4o no. 14. Lund.
66.
THOMAS, L.-V., 1987. In M. Eliade (ed.), Funeral Rites. The Encyclopedia of Religion, Vol. 5. New York: Macmillan Library Reference .
67.
THORN, R., 1993. Eldstadssystem fysiska spir av bronsa'lderskult. Ett f6rsok att spaira kultplatser och kulturinfluenser. C-uppsats i arkeologi. Lund: University of Lund.
68.
THORN, R., 1994. Werner Krdmer nch europeiska eldofferplatser. D-uppsats i arkeologi, Lunds universitet.
69.
WIGREN, S., 1987. Sormlandsk bronsaldersbygd. En studie av tidiga centrumbildningar daterade med termoluminiscens. Stockholm: Stockholm University.
70.
WIGREN, S., S.-G. BROSTRM K. IHRESTAm and B. ERKSSON, 1990. Hillristningarna i Slabroparken, Nyk6ping. Arkeologisk undersokning och dokumentation. Lanstyrelsen i Sodermanlands lain informerar, nr 2. Nykoping: County Board of Sodermanland.
