Prescription drugs

Rochon PA Gurwitz JH . Optimising drug treatment for elderly people: the prescribing cascade. BMJ (Clinical research ed. Oct 25 1997; 315(7115):1096–9.

Socialstyrelsen (Swedish National Board of Health and Welfare). Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi. Socialstyrelsens förslag [Indicators for the Quality Assessment of Drug Treatment for the Elderly. Proposals of the National Board of Health and Welfare]. Stockholm: 2003. Kunskapsöversikt.

Socialstyrelsen (Swedish National Board of Health and Welfare). Kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning. KÄLLA-Projektet. En tillämpning av kvalitetsindikatorer för analys av läkemedelsanvändningen hos äldre med dosexpedition på kommunala äldreboenden i ett svenskt län [The Quality of Drug Use Among the Elderly. The SOURCE Project. An Application of Quality Indicators in the Analysis of Drug Use Among the Elderly with “Dose Dispatch”to Special Municipal Housing in a Swedish County]. Stockholm: 2004. Lägesbeskrivning [Progress Report].

Socialstyrelsen (Swedish National Board of Health and Welfare). Uppföljning av äldres läkemedelsanvändning [Follow-up of Drug Use Among the Elderly]. Stockholm: 2004. Uppföljningar och utvärderingar [Follow-ups and Assessments].

Socialstyrelsen (Swedish National Board of Health and Welfare). Vård och omsorg om äldre [Treatment and Care of the Elderly]. Stockholm: 2007. Lägesrapport 2006 [Progress Report 2006].

Sabaté E . Adherence to long-term therapies: evidence for action. Geneva: World Health Organization, 2003.

Simoni-Wastila L . Gender and psychotropic drug use. Medical care. Jan 1998; 36(1):88–94.

Socialstyrelsen (Swedish National Board of Health and Welfare). Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården [Equal Care? Gender Perspectives on Health and Medical Care]. Stockholm: 2004. Uppföljningar och utvärderingar.

Fastbom J . Äldres läkemedel [Drugs Used by the Elderly]. Stockholms Läns Landsting. Forum för kunskap och gemensam utveckling, 2005. Fokusrapport från Medicinskt programarbete [Focus Report from Medical Programme Work].

Kragh A . Två av tre på äldreboenden behandlas med minst tio läkemedel. Kartläggning av läkemedelsförskrivningen i nordöstra Skåne [Two out of Three in Special Elderly Housing are Treated with at Least Ten Drugs. Survey of Drug Prescription in Northeast Skåne]. Läkartidningen. Mar 11 2004; 101(11):994–9.

Gurner U . Dirigent saknas! [Conductor Missing!]. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, 2001. Rapporter 2001:6.

Gurner U Fastbom J . Vaxholm 1:an. Utvärdering av Turboprojektet i Vaxholm. 22 fallstudier av multisjuka 75+ [Winner Vaxholm. Assessment of the Turbo Project in Vaxholm. 22 Case Studies of People Aged 75+ with Multiple Morbidity]. Stockholms läns Äldrecentrum, 2002. Rapporter 2002:2.

Gurner U Fastbom J . Vi har inte tid – Ring akuten! [We Don’t Have Time – Call the Emergency Ward!]. Stockholm: Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum, 2004. Rapporter 2004:1.

Gurner U Fastbom J Hagman L Shah-Shahid Z . Styckevis och delt. Hur fungerar informationsöverföring och läkemedelshantering för utskrivningsklara multisjuka i Enskede-Årsta, Norrtälje och Huddinge [Piecemeal and In Part. How Does the Information Transfer and Drug Management for Ready-To-Be-Discharged Multiply Sick Patients in Enskede-Årsta, Norrtälje and Huddinge Work]. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, Landstingsrevisorerna, Stockholms läns landsting, 2006. Revisionsrapport.

Gurner U Thorslund M . Dirigent saknas i vård och omsorg för äldre: om nödvändigheten av samordning [The Missing Conductor in the Treatment and Care of the Elderly: On the Necessity of Coordination]. Stockholm: Natur och Kultur; 2003. p. 144–171.

Giron MT Claesson C Thorslund M Oke T Winblad B Fastbom J . Drug use patterns in a very elderly population. A seven-year review. Clinical Drug Investigation. May 1 1999; 17(5):389–98(10).

Läkemedelsverket (Medical Products Agency). Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt. Behandlingsrekommendation [Diagnotics and Treatment of Chronic Heart Failure. A Treatment Recommendation]. Stockholm: 2006. Information från Läkemedelsverket 1:2006.

Läkemedelsverket (Medical Products Agency). Förebyggande av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom. Behandlingsrekommendation [Prevention of Arteriosclerotic Cardiovascular Disease. A Treatment Recommendation]. Stockholm: 2006. Information från Läkemedelsverket 3:2006.

SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering (Scientific Assessment of Health Technology). Ont i magen – metoder för diagnos och behandling av dyspepsi [Stomach ache – Methods for the Diagnosis and Treatment of Dyspepsia]. Stockholm: 2000. SBU rapport 150.

Läkemedelsverket (Medical Products Agency). Behandling av osteoporos. Behandlingsrekommendation [Treatment of Osteoporosis. A Treatment Recommendation]. Stockholm: 2007. Information från Läkemedelsverket 4:2007.

Läkemedelsverket (Medical Products Agency). Farmakoterapi vid unipolär depression hos vuxna och äldre. Behandlingsrekommendation [Pharmacotherapy of Unipolar Depression in Adults and the Elderly. A Treatment Recommendation]. Stockholm: 2004. Information från Läkemedelsverket 5:2004.

SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering (Scientific Assessment of Health Technology). Behandling av depressionssjukdomar: en systematisk litteraturöversikt [Treatment of Depression: A Systematic Literature Review]. Stockholm: 2004. SBU Rapport 166:1(2).

Fastbom J Schmidt I. Brister vid depressionsbehandling hos äldre på sjukhem i Stockholm. Diagnos ställs på lös grund, uppföljning görs sällan [Deficiencies in the Treatment of Depression in the Elderly in Nursing Homes in Stockholm. Diagnosis is Made on Flimsy Grounds, Follow-up Seldom Occurs]. Läkartidningen. Nov 11 2004;101(46):3683–8.

Bergman U Ulfvarson J von Bahr C . Läkemedelsbiverkningar som orsak till inläggning på sjukhus [Drug Side Effects as the Cause of Hospital Admission]. Stockholm: Stockholms Läns Landsting (Stockholm County Council). FORUM för Kunskap och Gemensam Utveckling, 2005. Fokusrapport från Medicinskt programarbete.

Nolan L O’Malley K . Prescribing for the elderly. Part I: Sensitivity of the elderly to adverse drug reactions. J Am Geriatr Soc. 1988; 36(2):142–9.

Field TS Gurwitz JH Harrold LR Rothschild J DeBellis KR Seger AC . Risk factors for adverse drug events among older adults in the ambulatory setting. J Am Geriatr Soc. Aug 2004; 52(8):1349–54.

Socialstyrelsen (Swedish National Board of Health and Welfare). Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi. Socialstyrelsens förslag [Indicators for the Quality Assessment of Drug Treatment for the Elderly. Proposals of the National Board of Health and Welfare]. Stockholm: Socialstyrelsen, 2003.

Nielsen MW Gundgaard J Hansen EH Rasmussen NK . Use of six main drug therapeutic groups across educational groups: self-reported survey and prescription records. Journal of clinical pharmacy and therapeutics. June 2005; 30(3):259–69.

Ringbäck Weitoft G Rosén M Ericsson Ö Ljung R . Education and drug use in Sweden – a nationwide register-based study. Pharmacoepidemiology and Drug Safety. 2008; 17:1020–8.

Ljung R Peterson S Hallqvist J Heimerson I Diderichsen F . Socioeconomic differences in the burden of disease in Sweden. Bulletin of the World Health Organization. Feb 2005; 83(2):92–9.

Thomsen RW Johnsen SP Olesen AV Mortensen JT Boggild H Olsen J . Socioeconomic gradient in use of statins among Danish patients: population-based cross-sectional study. British journal of clinical pharmacology. Nov 2005; 60(5):534–42.

Lawlor DA Smith GD Ebrahim S . Socioeconomic position and hormone replacement therapy use: explaining the discrepancy in evidence from observational and randomised controlled trials. Am J Public Health. Dec 2004; 94(12):2149–54.

Johnell K Ringback Weitoft G Fastbom J . Education and use of dementia drugs: a register-based study of over 600,000 older people. Dementia and geriatric cognitive disorders. 2008; 25(1):54–9.

Karp A Kåreholt I Qiu C Bellander T Winblad B Fratiglioni L . Relation of education and occupation-based socioeconomic status to incident Alzheimer’s disease. American journal of epidemiology. Jan 15 2004; 159(2):175–83.

Haglund B Köster M Nilsson T Rosén M . Inequality in access to coronary revascularisation in Sweden. Scandinavian Cardiovascular Journal. Dec 2004; 38(6):334–9.

Haglund B Rosén M . Sprickor i välfärdsmuren. Lågutbildade missgynnas i vården [Cracks in the Welfare Wall. The Less Educated Are Treated Unfairly in Medical Care]. Läkartidningen. Oct 16 1996; 93(42):3672, 5–7.

Prosser H Almond S Walley T . Influences on GPs’ decision to prescribe new drugs-the importance of who says what. Family practice. Feb 2003; 20(1):61–8.

Mamdani MM Tu K Austin PC Alter DA . Influence of socioeconomic status on drug selection for the elderly in Canada. The Annals of Pharmacotherapy. May 2002; 36(5):804–8.

Opolka JL Rascati KL Brown CM Gibson PJ . Ethnicity and prescription patterns for haloperidol, risperidone, and olanzapine. Psychiatric services (Washington, DC). Feb 2004; 55(2):151–6.

Vaccarino V Rathore SS Wenger NK Frederick PD Abramson JL Barron HV . Sex and racial differences in the management of acute myocardial infarction, 1994 through 2002. The New England journal of medicine. Aug 18 2005; 353(7):671–82.

Odubanjo E Bennett K Feely J. Influence of socioeconomic status on the quality of prescribing in the elderly – a population based study. British journal of clinical pharmacology. Nov 2004; 58(5):496–502.

Socialstyrelsen (Swedish National Board of Health and Welfare). Hälso- och sjukvård [Health and Medical Care]. Stockholm: 2008. Lägesrapport 2007.

Ringbäck Weitoft G Ericsson Ö Löfroth E Rosén M . Equal access to treatment? Population-based follow-up of drugs dispensed to patients after acute myocardial infarction in Sweden. European Journal of Clinical Pharmacology. 2008; 64(4):417–24.

Haider SI Johnell K Weitoft GR Thorslund M Fastbom J . The influence of educational level on polypharmacy and inappropriate drug use: a register-based study of more than 600,000 older people. Journal of American Geriatrtics Society 2009 Jan;57(1):62–9.

Haider S Johnell K Ringbäck Weitoft G Thorslund M Fastbom J . Patient educational level and use of newly marketed drugs: a register-based study of over 600,000 older people. European Journal of Clinical Pharmacology 2008 Dec;64(12):1215–22.

Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvänding (ABLA II). Mindre sjukdom och bättre hälsa genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna. Professionernas roll [Less Illness and Better Health through Increased Adherence to the Medication Guidelines. The Role of the Professions]. Stockholm: Landstingsförbundet; 2001. Tillgänglig från: www.lf.se/lakemedel.

Pound P Britten N Morgan M Yardley L Pope C Daker-White G . Resisting medicines: a synthesis of qualitative studies of medicine taking. Social science & medicine (1982). July 2005; 61(1):133–55.

Townsend A Hunt K Wyke S . Managing multiple morbidity in mid-life: a qualitative study of attitudes to drug use. BMJ (Clinical research ed. Oct 11 2003; 327(7419):837.

Krigsman K Melander A Carlsten A Ekedahl A Nilsson JL . Refill non-adherence to repeat prescriptions leads to treatment gaps or to high extra costs. Pharmacy World & Science. Feb 2007; 29(1):19–24.

Socialstyrelsen (Swedish National Board of Health and Welfare). Vilka avstod från läkemedel år 2000? – orsaker och konsekvenser [Who Did Without Prescription Drugs in 2000? – Causes and Consequences]. Stockholm: 2002. Uppföljningar och utvärderingar.

Wamala S Merlo J Bostrom G Hogstedt C Agren G . Socioeconomic disadvantage and primary non-adherence with medication in Sweden. International Journal for Quality in Health Care. June 2007; 19(3):134–40.

Tickell S . The antibiotic innovation study: Expert voices on a critical need. React – Action on Antibiotic Resistance, 2005. November.

Kaplan W Laing R . Priority medicines for Europe and the world. Geneva: World Health Organisation. Department of Essential Drugs and Medicines Policy, 2004.

Bark C . Samhället måste ta ett ökat ansvar för läkemedelsutvecklingen (intervju med Otto Cars) [Society Needs to Take Increased Responsibility for the Development of Drugs (Interview with Otto Cars)]. Sjukhusläkaren. 2005(1).