Drogutvecklingen i Sverige.(Development of drug consumption in Sweden)Stockholm: Folkhälsoinstitutet, Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning ; 2000:Rapport 2000.
2.
Kühlhorn E., Hibell B., Larsson S., Rahmstedt M., Zetterberg H.Alkoholkonsumtion i Sverige under 1990-talet. (Alcohol consumption in Sweden during the 1990s)Stockholm: OAS ; 1999.
3.
Wennberg P., Andersson T., Bohman M.Associations between different aspects of alcohol habits in adolescence, early adulthood, and early middle age: a prospective longitudinal study of a representative cohort of men and women. Psychology of Addictive Behaviors2000;14:303-7.
4.
Sjögren H., Eriksson A., Romelsjö A.Alcohol-related mortality in Sweden. Stencil. Umeå: 2000.
Folkhälsorapport 1997. (Sweden's Public Health Report 1997)Stockholm: Socialstyrelsen ; 1997:SoS-rapport1997:18.
7.
Medicinska forskningsrådet i en State-of-the-Art konferens om ``Individuella skydds- och skadeeffekter av alkohol' ', 1997. (The Medical Research Council in a state-of-the-art conference on ``Individual protective and injurious effects of alcohol'', 1997.)
8.
Frid A.Måttligt alkoholbruk skyddar mot hjärtsjukdom. (Moderate alcohol consumption a protection against heart disease)Läkartidningen2000;97:946-7.
9.
Fagrell B., De Faire U.Mindre risk för kardiovaskulär sjukdom hos måttlighetsdrickaren. (Less risk of cardiovascular disease in moderate drinkers)Läkartidningen2000;97:938-40.
10.
Hart CL, Davey Smith G., Hole DJ, Hawthorne VMAlcohol consumption and mortality from all causes, coronary heart disease, and Stroke: results from a prospective cohort study of Scottish men with 21 years of follow up. BMJ1999;318:1725-9.
11.
Leifman H.Socialklass och alkoholvanor - en empirisk analys av alkoholvanor i olika sociala skikt och implikationer för alkoholpreventionens utformning. (Social class and alcohol habits in different social layers and their implications for the design of alcohol-preventive measures)Stockholm : Folkhälsoinstitutet; 1998.
12.
Romelsjö A. , Lundberg M.The changes in the social class distribution of moderate and high consumption and alcohol-related disabilities over time in Stockholm County and in Sweden. Addiction1996;91:1307-23.
13.
Determinants of the burden of disease in the European Union. (F-serien nr 24, 1997). Stockholm: Folkhälsoinstitutet ; 1997.
14.
Currie C., Hurrelman K., Settertobulte W., Smith R., Todd J.Health and health behaviour among young people. WHO Policy Series: Health policy for children and adolescents. Copenhagen: WHO regional office for Europe; 2000:Issue 1.
15.
Report on the state of young people's health in the European Union. A Commission Services Working Paper. European Commission ; 2000.
16.
Bolinder G. , de Faire U.Ambulatory 24-h blood pressure monitoring in healthy, middle-aged smokeless tobacco users, smokers, and nontobacco users . Am J Hypertens1998;11:1153-63.
17.
Bolinder GM , Ahlborg BO, Lindell JHUse of smokeless tobacco: blood pressure elevation and other health hazards found in a large-scale population survey. J Intern Med1992;232:327-34.
Peto R., Lopez AD, Boreham J., Thun M., Heath Jr C.Mortality from tobacco in developed countries: indirect estimation from national vital statistics. Lancet1992 ;339:1268-78.
20.
Peto R., Lopez AD, Boreham J., Thun M., Heath Jr C.Mortality from smoking in developed countries 1950-2000. Indirect estimates from national vital statistics. Oxford: Oxford University Press; 1994.
21.
Bronnum-Hansen H., Juel K.Estimating mortality due to cigarette smoking: two methods, same result. Epidemiology2000 ;11:422-6.
22.
Åtgärdbara dödsorsaker - en indikator på hälso-och sjukvårdens resultat och kvalitet. (Avoidable causes of death - an indicator of the result and quality of health and medical care.) Spri rapport1995:337. Stockholm: Spri; 1995.
23.
Doll R.Tobaksrökning - trefaldigt ökad dödsrisk. I Längre liv och bättre hälsa- en rapport om prevention. (Tobacco smoking - tripled death risk. In: Longer life and better health - a report on prevention). (SBU-rapport nr 132). Steineck GStockholm: Statens beredning för urvärdering av medicinsk metodik1997.
24.
Andersson B. , Sandberg B., Hibell B.Skolelevers drogvanor 1999. ( School pupils' drug habits 1999 ). Stockholm: CAN; 2000.
25.
Rayner M., Petersen S.European cardiovascular disease statistics. 2000 edition. London: British heart Foundation ; 2000.
26.
Hälsorisker med snus. (Health risks with snuff). (SoSrapport 1997:11). Stockholm: Socialstyrelsen ; 1997.
27.
Alkohol- och narkotikautvecklingen i Sverige. (Alcohol and drug development in Sweden)Stockholm: CAN, Folkhälsoinstitutet; 1998:Rapport 98.
28.
Guttormsson U., Helling S., Olsson B.Vad händer på narkotikaområdet? Narkotikamissbruk och marginalisering - tendenser inför millennieskiftet. (What is happening in drugs? Drug abuse and marginalisation - tendences as we approach the new millenium). MAX-projektet delrapport 1 . Stockholm: CAN; 1999.
29.
Det tunga narkotikabrukets omfattning i Sverige 1992. (The extent of hard drug abuse in Sweden 1992)Stockholm: CAN; 1992: (Rapport-serie nr 28).
30.
Annual report on the state of drugs problem in the European union 1998. Luxembourg: European Communities ; 1998:EMCDDA.
31.
Tops D.Sociala faktorer viktigare än kultur. (Social factors more important than culture)Alkohl & Narkotika1998;92:19-21.
32.
Hjern A.Migration till segregation- en folkhälsorapport om barn med utländskt ursprung i Stockholm. (Migration to segregation - a public health report on children of foreign origin in Stockholm)Stockholm: Centrum för Barn och Ungdomshälsa, Samhällsmedicin Syd, Stockholms läns landsting.; 1998:1998:1.
33.
Potter JDÖkat intag av frukt, rotfrukter och grönsake - prevention av många tumörsjukdomar. I Längre liv och bättre hälsa- en rapport om prevention. (Increased intake of fruit, root vegetables and greens - prevention of many tumour diseases . In: Longer life and better health) Steineck G.SBU: Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik 1997SBU, SBU-rapport 132, pp97-101.
34.
Wilhelmsen L., Johansson S., Rosengren A., Wallin I., Dotevall A., Lappas G.Risk factors for cardiovascular disease during the period 1985-1995 in Göteborg, Sweden. The GOT-MONICA Project . J Intern Med1997 ;242:199-211.
35.
Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom - regionala och sociala skillnader i Sverige. (Risk factors for cardiovascular diseases- regional and social differences in Sweden) (EpC-rapport 1997:1). Stockholm: Socialstyrelsen; 1997 .
36.
Lennernäs M.Äta bör man - men när? (One should eat - but when?)Vår Föda1996;1:3-7.
37.
Lennernäs M. , Hambraeus L., Åkerstedt T.Nutrition and shiftwork. The use of meal-classification as a new tool for qualitative/quantitative evaluation of dietary intake in shift workers. Ergonomics1993;36:247-54.
38.
Tabeller om livsmedel1999 . 1999 års version av När mat kommer på tal. (tables on foodstuffs 1999. 1999 versioin of Talking of food)Stockholm: SCB och Jordbruksverket; 1999.
39.
Becker W.Svenskarna äter nyttigar - allt fl er väljer grönt. (The Swedes are eating better food - more and more choosing green)Vår Föda1999;1:24-7.
40.
Becker W.Vi äter nyttigare - men har blivit tyngre. (We are eating better - but have got fatter)Vår Föda1999;2:3-7.
41.
Enghardt H., Becker W.Kunskaper om och attityder till mat och hälsa i Sverige 1991. (Knowledge of and attitudes to food and health in Sweden)Uppsala : Statens livsmedelsverk; 1992:SLV-rapport 10.
42.
Becker W., Enghardt H.Matvanor och inställning till mat och hälsa. (Eating habits and attitude to food and health)Vår Föda1994;46:155-66.
43.
Williams C. , Wiseman M., Buttriss J.Food-based Dietary Guidelines - A staged approach . Br J Nutr1999;81.
44.
Health and Human Nutrition: Elements for European Action. Collection santé & société no 10. . .ociété Francaise de Santé Publique; 2000.
45.
Becker W.Befolkningens kostvanor och näringsintag. ( The population's eating habits and nutritional intake)Vår Föda1992 ;44:349-62.
46.
Bergström E. , Hernell O., Persson LÅDietary changes in Swedish adolescents. Acta Paediatr1993 ;82:472-80.
47.
Becker W., Andersson B.Högstadieelevers matvanor 1994. En av tio hoppar över frukosten. (Older comprehensive schoolchildren's eating habits 1994. One in ten skip breakfast) Vår Föda1995;47:9-17.
48.
Samuelson G. , Bratteby L-E., Enghardt H., Hedgren M.Food habits and energy and nutritional intake in Swedish adolescents approaching the year 2000. Acta Med Scand Suppl1996;85:1-20.
49.
Samuelson B. , Bratteby L-E., Enghardt H., Hedgren M.Så äter svenska 15-åringar. Mer sött än grönt. (How 15-year-old Swedes are eating. More sweets than greens)Vår Föda1997;49:3-9.
50.
Höglund D., Samuelson G., Mark A., Bendsjö-Wiström H., Nilsson-Green A., Persengård K.Göte-älv. En studie av kostvanor bland ungdomar i årskurs 8. (Göte-älv. A study of eating habits among young people in class 8)Vänersborg: Landstinget i Älvsborgs län; 1996.
51.
Bergström E. , Hernell O., Persson LÅCardiovascular risk indicators cluster in girls from families of low socioeconomic status. Acta Paediatr1996;85:1083-90.
52.
Bergström E.Är svenska ungdomar felnärda eller välnärda? Resultat från Umeå Ungdomsstudie. (Are Swedish youths malnourished or well-nourished? Results from the Umeå youth study) Scandinavian Journal ofNutrition1998;42:25-8.
53.
Höglund D., Samuelson G., Mark A.Food habits in Swedish adolescents in relation to socioeconomic conditions . Eur J Clin Nutr1998;52:784-9.
54.
Marklund U.Skolbarns hälsovanor under ett decennium. Tabellrapport (Health behaviour in School-Aged Children). A WHO Collaborative Study. Stockholm : Folkhälsoinstitutet; 1997.
55.
Danielson M. , Marklund U.Svenska skolbarns hälsovanor (Swedish schoolchildren's health habits) 1997/98. Tabellrapport. Health Behaviour in School-Age Children. A WHO Collaborative Study. Stockholm: Folkhälsoinstitutet ; 2000.
56.
Blair S.Ökad fysisk aktivitet - prevention av hjärtkärlsjukdom, cancer och sockersjuka. I Längre liv och bättre hälsa - en rapport om prevention. (Increased physical activity - prevention of cardiovascular disease, cancer and diabetes . In: Longer life and better health- a report on prevention) (SBU-rapport nr 132). Steineck G. SBU: Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik1997.
57.
Sätt Sverige i rörelse. (Get Sweden moving) Redovisning av ett regeringsuppdrag. Stockholm: Folkhälsoinstitutet ; 2000.
58.
Engström L-M.Motionsvanor i Europa. ( Exercise habits in Europe)Svensk Idrottsforskning2000;1:42-8.
59.
A Pan-EU Survey on Consumer Attitudes to Physical Activity, Body-weight and Health. European Commission. Employment&social affairs; 1999.
60.
Wolk A., Rössner S.Rund och god ofta tjock och sjuklig. (Round and good often fat and sickly)Läkartidningen1995;92:2577-9.
61.
Björntorp P.Fettet ska sitta där man kan sitta på det. (Fat should sit where you can sit on it)Läkartidningen1996;93:33-5.
62.
Sjöström L.TV och stillasittande gör allt fl er feta. (TV and sitting still are making more and more people fat)Läkartidningen1996 ;93:167-70.
63.
Rössner S.Fetma en folksjukdom. (Obesity is a major public health problem)Läkartidningen1996;93:19-22.
64.
Kuskowska-Wolk A., Rössner S.Varför ökar relativa kroppsvikten? ( Why is relative bodyweight increasing?)Läkartidningen1994;91:2133-4.
65.
Rahmqvist M., Bäckman K.Östgötarnas hälsa, levnadsvanor och läkemedelskonsumtion. (Health, habits of living and pharmaceuticals consumption in Östergötland) (CMT Rapport 1996:10) . Linköping: Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi; 1996.
66.
Rasmussen F., Johansson M.Övervikt bland unga män i riket och Stockholms län. Tidstrender samt sociala och geografiska variationer. ( Excess weight among young men nationally and in Stockholm county. Time trends and social and geographical variations) (Rapport 2, 1997). Stockholm: Epidemiologiska enheten, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting; 1997 .
67.
Johansson S-E. , Qvist J.Fetma en tickande bomb också i Sverige? (Obesity, a ticking bomb in Sweden too?)Välfärdsbulletinen1998;4:14-6.
68.
Werner B.Längd- och viktuppgifter från skolhälsovårdsjournaler. (Height and weight particulars from school health service records) (Svensk medicin nr 55). Tema: Barn och ungdom. Stockholm : Svenska läkaresällskapet, Spri; 1997, pp 66-70.
69.
Motion & idrott1997. Idrottsutredningens intervjuundersökning. Rapport till Idrottsutredningen. (Exericse and sports 1997. Sports Commission interview survey. Report to the Sports Commission)SOU1997:188. Stockholm: Fritzes ; 1997.
70.
Rasmussen F., Bohman P., Tynelius P., Johansson M.Fysisk aktivitet och övervikt i Stockholms län och riket under de senaste decennierna. (Physical activity and excess weight in Stockholm county and the whole country during the past few decades) Samhällsmedicin, Epidemiologiska enheten, Rapport 1/2000. Stockholm: Stockholms läns landsting; 2000.
