Workplace violence is a complex occupational hazard that health care staffs are facing in today’s work environment. This study examines the safety measures recommended by staff in occupational injury reports filed in the wake of violence- and threat-related injuries. The results suggest that measures relating to psychosocial factors and structural factors such as adequate staffing are much more important than surveillance, staff training, and penal sanctions.
ÅkerströmM. (1993). Våld och hot i sjukvårdsarbeten. Dokumentation av en riksrepresentativ intervjustudie. Lund, Sweden: Network for Research in Criminology and Deviant Behaviour at Lund University.
2.
ÅkerströmM. (1997). Att anmäla våld—en praktik inom lokala kulturer. Nordisk Tidsskrift för Kriminalvidenskab, 84, 125–132.
3.
ÅkerströmM. (2002). Slaps, punches, pinches—But not violence: Boundary-work in nursing homes for the elderly. Symbolic Interaction, 25, 515–536.
4.
Arbetsmiljöverket. (2011). Arbetsmiljöstatistik. Arbetsskador 2010. Report 2011:1. Stockholm, Sweden: Author.
5.
Balvig. (1979–1980). Samfundsplanlægning og kriminalitetsforebyggene tiltag. Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, 8, 96–111.
6.
BenfordR. D.SnowD. A. (2000). Framing processes and social movements: An overview and assessment. Annual Review of Sociology, 26, 611–639.
7.
BjörkdahlA. (2010). Violence prevention and management in acute psychiatric care: Aspects of nursing practice. Stockholm, Sweden: Karolinska universitetssjukhuset.
8.
Brå. (2009). Grövre våld i skolan. Report 2009:6. Stockholm, Sweden: Brottsförebyggande rådet.
9.
BravermanM. (2002). The prevention of violence affecting workers: A systems perspective. In GillM.FisherB.BowieV., (Eds.), Violence at work: Causes, patterns and prevention (pp. 114–131). Cullompton, England: Willan.
10.
BowieV. (2002). Defining violence at work: A new typology. In GillM.FisherB.BowieV. (Eds.), Violence at work: Causes, patterns and prevention (pp. 1–20). Cullompton, England: Willan.
11.
BowieV. (2010). An emerging awareness of the role organizational culture and management style can play in triggering workplace violence. Workplace Violence in the Mental and General Healthcare Setting, 1, 43–58.
12.
BrymanA. (2012). Social research methods. Oxford, England: Oxford University Press.
13.
CarlssonN.WennerströmU.-B. (2010). Kartläggning och genomlysning av stödet till brottsutsatta personer i Göteborg. Göteborg, Sweden: Institutionen för socialt arbete/Sociologiska institutionen, Göteborgs Universitet.
14.
ChappellD.Di MartinoV. (2006). Violence at work. Genevé, Switzerland: ILO.
15.
ChristieN. (1999). Forebyggelse. Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, 84, 5–15.
16.
EstradaF.NilssonA.JerreK.WikmanS. (2010). Violence at work—The emergence of a social problem. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime prevention, 11, 46–65.
17.
European Agency for Safety and Health at Work. (2011). Occupational safety and health culture assessment—A review of main approaches and selected tools. Luxemburg, IA: Publications Office of the European Union.
18.
GarlandD. (2001). The culture of control: Crime and social order in contemporary society. Oxford, England: Oxford University Press.
19.
GiertsenH. (1994). Forebygging av kriminalitet: Altfor bred tog altfor smalt. Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, 3, 295–313.
20.
GierynT. F. (1983). Boundary-work and the demarcation of science from non-science: Strains and interests in professional ideologies of scientists. American Sociological Review, 48, 781–795.
21.
GoffmanE. (1974). Frame analysis: An essay on the organization of experience. New York, NY: Harper & Row.
22.
GustafssonR.SzebehelyM. (2005). Arbetsvillkor och styrning: äldreomsorgens hierarki—en enkätstudie bland personal och politiker. Edsbruk, Sweden: Akademitryck.
23.
HillsD.JoyceC. (2013). A review of research on the prevalence, antecedents, consequences and prevention of workplace aggression in clinical medical practice. Aggression and Violent Behaviour, 18, 554–569.
24.
HydénH. (2004). Hur får vi en bättre arbetsmiljö? Om strategier i arbetsmiljölagstiftningen över tid och vad vi kan lära av det. In JohanssonB.FrickK.JohanssonJ. (Eds.), Framtidens arbetsmiljö—och tillsynsarbete (pp. 126–151). Lund, CA: Studentlitteratur.
25.
International Labor Office/World Health Organization/International Council of Nurses/Public Services International. (2000). Workplace violence in the health care sector: Country Case study—Questionnaire. Geneva, Switzerland: ILO.
26.
JareborgN.ZilaJ. (2007). Straffrättens påföljdslära. Stockholm, Sweden: Nordstedts Juridik.
27.
JonesT.RobinsonA.FevreR.LewisD. (2011). Workplace assaults in Britain. Understanding the influence of individual and workplace characteristics. British Journal of Criminology, 51, 159–178.
28.
LarssonT. (2004). Förutsättningar för kommunernas arbetsmiljöarbete på 2000-talet. In JohanssonB.FrickK.JohanssonJ. (Eds.), Framtidens arbetsmiljö- och tillsynsarbete (pp. 184–221). Lund, CA: Studentlitteratur.
29.
LundbergL.HollnagelE.RollenhagenC.RankinA. (2011). Strategies for dealing with resistance to recommendations from accident investigation. Accident Analysis & Prevention, 45, 455–467.
30.
MathiesenT. (1985). Rätten i samhället. Göteborg, Sweden: Bokförlaget Korpen.
31.
MayhewC. (2004). Occupational violence in industrialized countries. In GillM. L.FisherB. S.BowieV. (Eds.), Violence at work, causes, patterns and prevention (pp. 21–40). London, England: Willan.
32.
PatersonB.LeadbetterD.BowieV. (1999). Supporting nursing staff exposed to violence at work. International Journal of Nursing Studies, 36, 479–486.
33.
PatersonB.LeadbetterD.MillerG.BowieV. (2009). Re-framing the problem of workplace violence directed towards nurses in mental health services in the UK: A work in progress. International Journal of Social Psychiatry, 56, 310–320.
34.
PeterssonG. (2012). Utbrändhet som arbetsskada och motståndsberättelse. Sociologisk forskning, 49, 211–226.
35.
PiqueroN. L.PiqueroA. R.CraigJ. M.ClipperS. J. (2013). Assessing research on workplace violence, 2000–2012. Aggression and Violent Behavior, 18, 383–394.
36.
SahlinI. (2000). Brottsprevention som begrepp och samhällsfenomen. Lund, CA: Arkiv.
37.
SchindelerE. (2013). Workplace violence: Extending the boundaries of criminology. Theoretical Criminology, 1–15. Published online before print December 5, 2013. doi:10.1177/1362480613511980
38.
ViitasaraE. (2004). Violence in caring: Risk factors, outcomes and support. Stockholm, Sweden: Arbetslivsinstitutet.
39.
WaddingtonP.BadgerD.BullR. (2005). Appraising the inclusive definition of workplace violence. British Journal of Criminology, 45, 141–164.
40.
WelshE.BaderS.EvansS. E. (2013). Situational variables related to aggression in institutional settings. Aggression and Violent Behavior, 18, 792–796.
41.
WikmanS. (2012). Våld i arbetslivet. Utveckling, uppmärksamhet och åtgärder. Stockholm, Sweden: Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen.
42.
WikmanS.EstradaF.NilssonA. (2010). Hot och våld i arbetslivet. En kriminologisk kunskapsöversikt. Report 2010:4. Stockholm, Sweden: Arbetsmiljöverket.