Family politics has been important in the development of the Swedish “women-friendly” and weak-breadwinner welfare state. This article analyzes the development of Swedish family politics during the past century by taking as its point of departure the amalgamation of political ambitions, social reforms, and ideas put forward by experts in government commissions. Results suggest that the social sciences played an important role in the making and shaping of Swedish family policy (i.e., that they functioned as “bridge discourses” mediating between the welfare state and social movements that challenged established boundaries between the private and the public sphere).
Mary Daly, The Gender Division of Welfare: The Impact of the British and German Welfare States (Cambridge: Cambridge University Press, 2000).
2.
Daly, The Gender Division of Welfare; Jane Lewis, The End of Marriage: Individualism and Intimate Relations (Cheltenham, UK: Edward Elgar, 2001); and Gail Lewis, “Race,” Gender, Social Welfare: Encounters in a Postcolonial Society ( Cambridge: Polity, 2000).
3.
Cf. Ann Shola Orloff , The Politics of Pensions: A Comparative Analysis of Britain, Canada and the United States, 1880- 1940 (Madison: University of Wisconsin Press, 1993); and Dietrich Rueschemeyer and Theda Skocpol, eds., States, Social Knowledge, and the Origins of Modern Social Policies (Princeton, N.J.: Princeton University Press, 1996).
4.
Family politics as a special arena for reform was, however, to a large extent replaced by a politics of gender equality in the 1970s.
5.
Government Offices of Sweden, Familj och äktenskap 1. Betänkande avgivet av Familjesakkunniga, SOU 1972:41 (Stockholm: Government Offices of Sweden , 1972), 58. All Government Offices of Sweden publications are hereafter dated and numbered as follows: “SOU Year:No.” (e.g., SOU 1972:41, above).
6.
Nancy Fraser, Unruly Practices: Power, Discourse and Gender in Contemporary Social Theory (Cambridge: Polity, 1989).
7.
Fraser, Unruly Practices, 166.
8.
Fraser, Unruly Practices, 174.
9.
Jan Johansson, Det statliga kommittéväsendet: kunskap, kontroll, konsensus ( Stockholm: Stockholms universitet, 1992).
10.
Johansson, Det statliga kommittéväsendet, 246.
11.
Carol Bacchi , Women, Policy and Politics: The Construction of Policy Problems (London: Sage , 1999).
12.
Alva Myrdal, Folk och familj (Stockholm: Kooperativa föbundets bokförlag, 1944), 20. 13. SOU 1938:47, Betänkande ang. gift kvinnas förvärvsarbete mm. avgivet av kvinnoarbetskommitténs betänkande, 53.
13.
Gunnar Asplund , Acceptera (Stockholm: Tiden, 1931), 44; and SOU 1936:59, Betänkande i sexualfrågan. Avgivet av befolkningskommittén.
14.
See, for example, SOU 1936:12, Betänkande angående moderskapspenning och mödrahjälp; SOU 1936:15, Betänkande angående förvärvsarbetande kvinnors rättsliga ställning vid äktenskap och barnsbörd. Avgivet av befolkningskommittén; SOU 1938:13, Betänkande angående förvärvsarbetande kvinnors rättsliga ställning vid äktenskap och barnsbörd. Avgivet av befolkningskommittén; and SOU 1938:47, Betänkande ang. gift kvinnas förvärvsarbete.
15.
SOU 1929:28; SOU 1936:12, Betänkande angående moderskapspenning och mödrahjälp; SOU 1936:15, Betänkande angående förvärvsarbetande kvinnors rättsliga ställning vid äktenskap och barnsbörd; SOU 1938:47, Betänkande ang. gift kvinnas förvärvsarbete; SOU 1946:5, Betänkande om barnkostnadernas fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag m.m. Avgivet av 1941 års befolkningsutredning; SOU 1946:6, Betänkande om barnkostnadernas fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag m.m. Avgivet av 1941 års befolkningsutredning. Bilagor; SOU 1946:23, Socialvårdskommitténs betänkande XII: Utredning och förslag angående moderskapsbidrag; also cf. Helena Bergman, Att fostra till föräldraskap. Barnavårdsmän, genuspolitik och välfärdsstat 1900-1950 (Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2003); Renée Frangeur, Yrkeskvinna eller makens tjänarinna. Striden om yrkesrätten för gifta kvinnor i mellankrigstidens Sverige (Lund, Sweden: Arkiv, 1998); Yvonne Hirdman, Med kluven tunga. Lo och genusordningen (Stockholm: Atlas, 1998); and Ann-Sofie Ohlander, “The Invisible Child? The Struggle for a Social Democratic Family Policy in Sweden, 1900-1960,” in Creating Social Democracy: A Century of the Social Democratic Labor Party in Sweden, ed. Klas Misgeld, Karl Molin, and Klas Åmark (University Park: Pennsylvania University Press, 1992), 213-37.
16.
SOU 1938:47, Betänkande ang. gift kvinnas förvärvsarbete.
17.
Cf. Gunnar Broberg and Nils Roll-Hansen, Eugenics and the Welfare State: Sterilization Policy in Denmark, Sweden, Norway, and Finland (East Lansing : Michigan State University Press, 1996); Mattias Tydén, Från politik till praktik. De svenska steriliseringslagarna 1935-1975, Stockholm Studies in History63 (Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 1998); and Maija Runcis, Steriliseringar I folkhemmet (Stockholm: Ordfront förlag, 1998).
18.
Mats Benner, The Politics of Growth: Economic Regulation in Sweden 1930-1994 ( Lund, Sweden: Arkiv, 1997); and Lennart Schön, En svensk ekonomisk historia (Stockholm: SNS, 2000).
19.
SOU 1947:36, Betänkande angående familjeliv och hemarbete. Avgivet av utredningen för hem- och familjefrågor, 13.
20.
SOU 1951:15, Daghem och förskolor. Betänkande om barnstugor och barntillsyn, 10.
21.
SOU 1957:33, Allmän familjerådgivning.
22.
Ibid., 28.
23.
Curt Åmark, “ Familjens kris i moderna samhällsliv” (Sweden, 1956).
24.
Torgny Segersted and Agne Lundqvist, Människan i industrisamhället. Arbetslivet (Stockholm: SNS, 1949).
25.
SOU 1957:33, Allmän familjerådgivning, 30.
26.
Viola Klein and Alva Myrdal, Kvinnans dubbla roller (Stockholm: Barnängens förlag, 1957); SOU 1951:15, Daghem och förskolor; and SOU 1952:38, Hemhjälp. Bostadskollektiva kommitténs betänkande.
27.
Klein and Myrdal, Kvinnans dubbla roller.
28.
Cf. Hirdman, Med kluven tunga; SOU 1951:15, Daghem och förskolor; SOU 1952:38, Hemhjälp. Bostadskollektiva kommitténs betänkande; SOU 1954:4, Moderskapsförsäkring mm; and SOU 1955:29, Samhället och barnfamiljerna. 1954 års familjeutredning.
29.
Roger Klinth , Göra pappa med barn. Den svenska pappapolitiken 1960-95 (Umeå, Sweden: Borea, 2002); and Åsa Lundqvist, Familjen i den svenska modellen (Umeå, Sweden: Boréa, 2007).
30.
Hirdman, Med kluven tunga , 400.
31.
Eva Moberg , “Kvinnans villkorliga frigivning,” in Eva Moberg, Prima materia (1961; reprint, Stockholm: Ordfront, 2003), 11-27.
32.
Annika Sverre , Kvinnors liv och arbete. Svenska och norska studier av ett aktuellt samhällsproblem (Stockholm: Studieförbundet näringsliv och samhälle, 1962).
33.
Edmund Dahlström , “Debatten om kön och familj i svensk efterkrigstid ,” in Kvinnors och mäns liv och arbete, ed. Joan Acker, A. Baude , U. Bjornberg, E. Dahlström, G. Forsberg, L. Gonas, H. Holter, and A. Nilsson (Stockholm: SNS, 1992).
34.
For example, Annika Baude, “Inledning,” in Visionen om jämställdhet, ed. Annika Baude (Stockholm: SNS, 1992), Christina Florin, “Skatten som befriar. Hemmafruar mot yrkeskvinnor i 1960-talets särbeskattningsdebatt,” in Kvinnor mot kvinnor Om systerskapets svårigheter, ed. Christina Florin, Lena Sommerstad, and Ulla Wikander (Stockholm: Norstedts, 1999), 106-36; Moberg, “Kvinnans villkorliga frigivning”; and Barbro Backberger, Det förkrympta kvinnoidealet (Stockholm : Albert Bonniers förlag, 1966).
35.
This conceptual change is reflected in, for example, the 1971 tax reform, the parental insurance from 1974, and the 1974 divorce act.
36.
The tax system was individualized (1971), divorce was made easier (1974), the parental insurance was instituted (1974), women obtained the right to free abortion (1975), every municipality was obliged to have a plan for the expansion of public child care (1976), and parents with small children gained the right to reduced working hours (1979). Cf. Hirdman, Med kluven tunga.
37.
SOU 1972:41, Familj och äktenskap 1. Betänkande avgivet av Familjesakkunniga, 58.
38.
Gabriel Romanus , “Ett nätverk för jämställdhet,” in Baude, Visionen om jämtälldhet , 30.
39.
It is interesting, when considering the interplay between politics and the social sciences, that this introductory chapter is almost identical to a chapter in a Swedish university textbook on family sociology from 1965. The aforementioned chapter is written by sociologist Jan Trost, who was also appointed as an expert in the above mentioned commission. See Jan Trost “Allmänt om familjen ,” in Familjen i samhället, ed. Gösta Karlsson and Jan Trost (Stockholm: Svenska bokförlaget/Norstedts , 1965). The sociological “loss-of-function theory” guided descriptions of changing family patterns until the end of the1970s.
40.
SOU 1972:42, Familj och äktenskap 1, 45.
41.
Cf. Fraser, Unruly Practices, 166.
42.
Jan O. Jonsson , “Förskola för fördelade?” in Familj och arbete—vardagsliv i förändring, ed. Magnus Bygren, Magnus Nermo , and Michael Gähler ( Stockholm: SNS förlag, 2004), 100.
43.
Gunnel Karlsson , Från broderskap till systerskap. Det socialdemokratiska kvinnoförbundets kamp för inflytande och makt i SAP (Lund , Sweden: Arkiv, 1996); and Gunnel Karlsson, “Social Democratic Women's Coup in the Swedish Parliament,” in Is There a Nordic Feminism? Nordic Feminist Thought on Culture and Society, ed. Anna Jónasdóttir (London: UCL, 1998), 288.
44.
See also Jessica Lindvert, Feminism som politik. Sverige och Australien 1960-1990 (Umeå, Sweden: Boréa, 2002), 122.
45.
Another argument put forward in the 1960s was that public child care counterbalances social differences among children; see Jonsson, “Förskola för fördelade?” 101.
46.
SOU 1979:57, Barnomsorg—behov, efterfråga, planeringsunderlag. Betänkande avgivet av Planeringsgruppen för barnomsorg.
47.
SOU 1981:25, Bra daghem för små barn. Socialdepartementet, 16; and ibid.
48.
In 1976, a law was passed that obliged every municipality to have a plan for the expansion of public child care centers. Needs were to be met ten years later (SOU 1979:57. Barnomsorg—behov, efterfråga, planeringsunderlag). Although this goal was not realized, the expansion of public child care accelerated in the 1980s and continued to do so in the 1990s (Jonsson, “Förskola för fördelade?” 103); after the economic recession of the 1990s, which had hit families with children hard, the government established that public child care is for the sake of the children. The conclusion was that every child has the right to a place in public child care and that no one should be excluded because fees are too high or because the child's parents are out of work or on parental leave; Regeringens Proposition 1999/2000:129, Underhållsstöd till växelvis boende (Stockholm: Government of Sweden, 2000).
49.
SOU 1972:34, Familjestöd. Betänkande avgivet av Familjepolitiska kommittén, 224.
50.
Karlsson, Från broderskap till systerskap, 267-68.
51.
SOU 1972:41, Familj och äktenskap 1.
52.
Edmund Dahlström , “Könsroller och familj,” in Karlsson and Trost, Familjen i samhället, 128.
53.
SOU 1972:34, Familjestöd.
54.
SOU 1975:62, Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar. Betänkande avgivet av Familjestödsutredningen, 12; and SOU 1978:39, Föräldraförsäkring. Betänkande avgivet av Familjestödsutredningen, 74.
55.
Karlsson, Från broderskap till systerskap, 292-93.
56.
SOU 1979:89, Kvinnors arbete. Om hemarbetande kvinnors situation, kvinnor försörjning, barns omsorg och mäns delaktighet i det oavlönade hemarbetet. En rapport från Jämställdhetskommittén; and SOU 1982:18, Förvärvsarbete och föräldraskap. Åtgärdsförslag från Jämställdhetskommittén. Betänkande avgivet av Jämställdhetskommittén.
57.
Breaking up gender segregation in the labor market was identified as the most important political task by the commission, and the measures proposed were almost exclusively directed toward working life (SOU 1982:18, Förvärvsarbete och föräldraskap). This marks a change in Swedish gender equality policy. During the 1980s, focus shifted from gender relations in families to gender relations in working life. Hence, several government commissions were appointed to analyze gender divisions in working life during that decade, whereas gender relations in families were largely neglected. This trend corresponded to the route taken by Swedish gender research, in which the earlier focus on family relationships was also superseded by a focus on gender relations in the labor market. The previously mentioned discursive shift is also revealed in government commission reports that focus on gender relations in working life
58.
Cf. Ann Oakley, The Sociology of Housework ( New York: Pantheon, 1974); and Maxine Molyneux , “Beyond the Domestic Labour Debate,” New Left Review116 (1979): 3-27.
59.
Departementsserien 1983:2 (Stockholm: Government of Sweden, 1983).
60.
SOU 1972:34, Familjestöd.
61.
Cf. Gertrud Åström, “Fasta förbindelser—Om välfärdsreformer och kvinnors välfärd,” in Kontrakt i kris, ed. Gertrud Åström and Yvonne Hirdman ( Stockholm: Carlsson, 1992); Maud Landby Eduards, “Kön, stat och jämställdhetspolitik,” Kvinnovetenskaplig tidskrift, no. 3 (Göteborg, Sweden: Göteborg University, 1986); Karin Widerberg, “Har kvinnoforskning med jämställdhetspolitik att göra?” Kvinnovetenskaplig tidskrift, no. 3; and Karin Widerberg, “Sverige—gammalt patriarkat i ny förklädnad,” Kvinnovetenskaplig tidskrift, no. 3 (Göteborg, Sweden: Göteborg University , 1981): 6-25.
62.
SOU 1990:44, Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport. Betänkande avgivet av Maktutredningen.
63.
Ibid., 93.
64.
SOU 1998:6, Ty makten är din . . . Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige. Betänkande avgivet av Kvinnomaktutredningen.
65.
Cf. Klinth, Att göra pappa med barn.
66.
Regeringens skrivelse 1999/2000:24, Jämställdhetspolitiken inför 2000-talet (Stockholm: Government of Sweden, 2000), 5.
67.
Regeringens skrivelse 2002/2003:140, Jämt och ständigt—Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden ( Stockholm: Government of Sweden, 2003).
68.
Drude Dahlerup , “Feministisk partipolitik? Om skillnader I dansk och svensk jämställdhetsdebatt,” in Framtiden i samtiden. Könsrelationer i förändring i Sverige och omvärlden, ed. Christina Florin and Christina Bergqvist (Stockholm: Institutet för framtidsstudier, 2004).
69.
Klinth, Att göra pappa med barn, 332.
70.
Regeringens Proposition 2000/2001:44, Föräldraförsäkring och föräldraledighet (Stockholm: Government of Sweden, 2001), 25. Another argument was to help the child create a close relationship with both parents
71.
Bacchi, Women, Policy and Politics, 176.
72.
SOU 1995:60, Kvinnofrid. Huvudbetänkande avgivet av Kvinnovåldskommissionen, 3.
73.
Cf. MariaWendt Höjer, Rädslans politik. Våld och sexualitet i den svenska demokratin (Malmö, Sweden: Liber, 2002).
74.
Departementsserien 1995:2, Slutrapport från arbetsgruppen om papporna, barner och arbetslivet (Stockholm: Government of Sweden, 1995).
75.
SOU 1995:79, Vårdnad, boende och umgänge. Betänkande avgivet av Vårdnadstvistutredningen.
76.
Cf. Bren Neale, “Theorising Family, Kinship and Social Change,” Workshop Paper no. 6 (Leeds, UK: ESRC Research Group on Care, Values and the Future of Welfare, University of Leeds); and Carol Smart, Bren Neale, and Amanda Wade, The Changing Experience of Childhood: Families and Divorce ( Cambridge: Polity, 2001). The construction of fathers as important people for their children also brought questions of custody to the fore in the 1970s. By invoking the principal “in the best interest of the child,” commission experts then proposed that rules of custody were to be changed. Shared custody of children for nonmarried and divorced fathers was proposed, and became the principal rule at the end of the 1970s (SOU 1979:63, Barnens rätt 2 Om föräldraansvar mm).
77.
Barbara Hobson, “ Pappvänligt samhälle,” in Florin and Bergqvist, Framtiden i samtiden.
