This paper is part of an extensive one-man project (Social Trends and Movements in Post-war Sweden) exploring structural changes, and relating them to trends and social movements and seeing the development both as a result of naturalistic forces and as a human drama of conscious movements. It is also a personal document from an industrial sociologist with socialist visions, who started research far back in the 40's. It is a shortened and revised version of the original paper presented in a preliminary version at the Polish-Swedish Seminar on Sociology of Work and Social Policy in Warsaw (October 1976), and later introduced at a seminar on Participation, Workers Control, Self Management, Self Govern ment in Dubrovnik, February 1977. The original analyses the structural and political changes in Sweden as a background for understanding changes in industrial relations and is available as a mimeographed research report from the sociological department of Gothenburg. Some of the references in the original paper have been omitted in this shortened version.
Get full access to this article
View all access options for this article.
References
1.
E. Dahlström, Fördjupad företagsdemokrati (Stockholm1969); and E. Dahlström, 'Produktion och jämlikhet' in G. Nordenstam (Ed.): Värde, valfard och jämlikhet (Lund1972).
2.
B. Abrahamson, Exemplet Jugoslavien och den svenska debatten ( Stockholm1976), pp. 141-159.
3.
B. Abrahamson, op. cit., pp. 102-123.
4.
J. Galtung, 'Two Ways of Being Western. Some Similarities between Liberalism and Marxism' (mimeographed paper 1975).
5.
O. Svenning, Socialdemokratin och näringslivet (Stockholm1972); S. Johansson , När är tiden mogen? En fråga för programkommissionen (Stockholm1972); N.R. Andersson, K. Blomqvist, L. Eliasson, Kan Sverige styras kooperative (Stockholm1976).
6.
B. Abrahamsson, Organisationsteori. Om byråkrati, administration och självstyre ( Stockholm1975), pp. 77-148.
7.
D. Ramström, Administrativa processer. Organisationslära och företagsledning ( Stockholm1963); E. Rhenman, B. Stymne, Företagsledning i en förändrad värld (Stockholm1965 ); P. Gorpe , Modern Administration ( Stockholm1966 ); H. Mabon, Organisatioslärans utveckling (Stockholm1971).
8.
Eric Rhenman's system analysis of the enterprise in Företagsdemokrati och företagsorganisation (Stockholm1964 ) is used as an argument against increased representative industrial democracy by employers association in Samarbetet i framtidens företag (Stockholm1965). See comments by Edmund Dahlström in LO Journal, Fackföreningsrörelsen (1965 : 24).
9.
E. Thorsrud and F.E. Emery, Medinflytande och engagemang i arbetet . Norska försök med självstyrande grupper ( 1969).
10.
10 Nya arbetsformer. Rapport från 500 försök 1975.
11.
W. Korpi, Varför strejkar arbetarna? (Stockholm1970), pp. 66 ff.; S.O. Andersson .Vilda strejker. En undersokning inom Svenska Metallindustriarbetarforbundet (Stockholm1969), pp. 27 ff., 66 ff.
12.
J. Kronlund et al., Demokrati utan makt. LKAB efter strejken ( Stockholm1973), pp. 66 ff.
13.
D.C. Pelz, 'Leadership within a Hierarchical Organization', Journal of Social Issues, Vol. 7 (1951), pp. 49-55; Arbetsledare: nutid-framtid. Betänkande från SALF/SAF kommittén och gruppen för arbetsledarfrågor, 1969.
14.
L. Lennerlöf, Arbetsledning. En diskussion på grundval av Utvecklingsrådets försöksverksamhet (Stockholm1976).
15.
Arbetarrörelsens efterkrigsprogram (Stockholm1944), pp. 190-218.
16.
E. Dahlström, 'Industri och arbetsorganisationer', in Svensk samhällsstruklari sociologisk belysning (Stockholm1965), pp. 135 ff.
17.
The history of branch rationalization bodies and wage-earner funds is not written and is scattered in many works, e. g.: L. Lewin.Planhushållningsdebatten (Stockholm1967), pp. 263-409; B. Öhman 'LO och arbetsmarknadspolitiken efter andra världskriget', in Tvarsnitt (Stockholm1973).
18.
Fackföreningsrorelsen och företagsdemokrati (Stockholm1976).
19.
B. Schiller, 'LO, paragraf 32 och företagsdemokratin', in Tvärsnitt. Sju forskningsrapporter utgivna till LO:s 75-årsjubileum 1973 (Stockholm1973), pp. 288-398.
20.
Demokrati i företagen Rapport till LO-kongressen ( Stockholm1971).
21.
E. Thorsrud and F.E. Emery, Mot en ny bedriftsorganisasjon. Experimenter i industrielt demokrati fra samarbeidsprosjektet LO/NAF (Oslo1969).
22.
B. Gardell, Produktionsteknik och arbete. En socialpsykologisk studie av, industriellt arbete (Stockholm1975).
23.
Arbetsmiljolag. Slutbetänkande avgivet av arbetsmiljöutredningen SOU 1976:1. esp. English text, pp. 451-468; Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag, SOU 1976:2; Rapporter i psykosociala frågor, SOU 1976:3.
24.
E. Allardt, Att Ha, att Älska, att Vara. Om välfärden i Norden ( Lund1975)
25.
The general idea of transformation of organizational incentives is related to Etzioni's theory of organization. Industrial organizations have a mixed structure of compliance combining coercive, utilitarian and normative control. To my mind the attempted reforms endeavour a transformation from a more coercive and negatively utilitarian control towards a more normative and positively utilitarian control. Negatively utilitarian refers to the punishing effect of withdrawing remuneration on a low level of income while positively utilitarian refers to the bonus-type of a more rewarding character. ( A. Etzioni, Comparative Analysis of Complex Organizations, New York and London1961 and 1975, second revised edition).
26.
Kortare arbetstid, När, Hur. SOU 1976, pp. 75-89.
27.
J.H. Goldthorpe, D. Lockwood, F. Beckhofer, J. Platt, The Affluent Worker: Industrial Attitudes and Behaviour, Part 3, Cambridge1968, pp. 174-186.
28.
B. Gardell, Arbetsiunehåll och livskvalitet (Stockholm1976), pp. 133 ff.; W. Korpi, 'Work and Work Orientation'. Paper presented to the Polish-Swedish Symposium on Sociology of Work and Social Policy (1976) in Warsaw.
29.
G. Ahrne, Den gyllene kedjan. Studier i arbete och kommunikation (Uppsala1976). Ahrne's interesting and penetrating analysis treats the same welfare problem that I am concerned with here. My notion of welfare includes an idea of modified additivity and refers to conditions for need satisfaction. My general idea is that if you improve the conditions for need satisfaction in one area, ceteris paribus, the general welfare of the individual is improved. Ahrne presented another welfare concept where total welfare is seen as a function of the balance between levels of gratification in different areas. According to his corception. an increase in level of satisfaction in one area might decrease the general level of welfare if there is a larger discrepaney between the levels of gratification in different areas.
30.
G. Westlander, Önskemål om kortare arbetstid bland heltidsarbetande manliga och kvinnliga fabriksarbetare (Stockholm1975): R. Liljestrom, Roller i omvandling (to be published in Stockholm ; previous version 1975 Roles in Transformation).
