Chapter 9: Habits of life and health

Lindström M. Social participation, social capital and socio-economic differences in health-related behaviours. Malmö: Department of Community Medicine, Malmö University Hospital, Lund University , Sweden; 2000.

The World Health Report 2002. Geneva: WHO; 2002.

Hvitfeldt T. , Andersson B. , Hibell B. Skolelevers drogvanor 2003 (School pupils' drug habits). Stockholm: CAN; 2003.

The European Health Report. Copenhagen : WHO; 2002.

Young people's health in context. Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) study: international report from the 2001/2002 survey. Copenhagen: WHO; 2004 .

Wickholm S. , Galanti MR , Söder B. , Gilljam H. Cigarette smoking, snuff use and alcohol drinking: Coexisting risk behaviours for oral health in young males. Community Dent Oral Epidemiol2003;31:269—74.

Galanti MR , Wickholm S. , Gilljam H. Between harm and dangers. Oral snuff use, cigarette smoking and problem behaviours in a survey of Swedish male adolescents . Eur J Public Health2001 ;11:340—5.

Bolinder G. , Alfredsson L. , Englund A. , de Faire U. Smokeless tobacco use and increased cardiovascular mortality among Swedish construction workers . Am J Public Health1994;84: 399—404.

Huhtasaari F. , Asplund K. , Lundberg V. , Stegmayr B. , Wester PO Tobacco and myocardial infarction: Is snuff less dangerous than cigarettes?BMI1992;305:1252—6.

Huhtasaari F. , Lundberg V. , Eliasson M. , Janlert U. , Asplund K. Smokeless tobacco as a possible risk factor for myocardial infarction: A population-based study in middle-aged men. J Am Coll Cardiol1999 ;34:1784—90.

Eliasson M. , Lundblad D. , Hagg E. Cardiovascular risk factors in young snuff-users and cigarette smokers. J Intern Med1991;230:17—22.

Lewin F. , Norell SE , Johansson H. , Gustavsson P. , Wennerberg J. , Biorklund A. , et al. Smoking tobacco, oral snuff, and alcohol in the etiology of squamous cell carcinoma of the head and neck: A population-based case-referent study in Sweden. Cancer1998;82:1367—75.

Schildt EB , Eriksson M. , Hardell L. , Magnuson A. Oral snuff, smoking habits and alcohol consumption in relation to oral cancer in a Swedish case-control study. Int J Cancer1998;77:341—6.

Lagergren J. , Bergström R. , Lindgren A. , Nyrén O. The role of tobacco, snuff and alcohol use in the aetiology of cancer of the oesophagus and gastric cardia. Int J Cancer2000;85: 340—6.

Ye W. , Ekström AM , Hansson LE , Bergström R. , Nyrén O. Tobacco, alcohol and the risk of gastric cancer by sub-site and histologic type. Int J Cancer1999;83:223—9.

Iarc. Smokeless tobacco and some related nitrosamines. Lyon, France: IARC monograph 89; 5—12 October 2004.

Gilljam H. , Galanti MR Role of snus (oral moist snuff) in smoking cessation and smoking reduction in Sweden. Addiction2003;98:1183—9.

Stegmayr B. , Asplund KEM , Janlert U. , Messner T. Den svenska riskfaktorprofilen för hjärt-kärlsjukdom 1986—2004 mycket lägre kolesterol, högre BMI, minskad rökning och ökat snusande: Resultat från MONICA-projektet 1986— 2004: Riksstämman 2004, Svenska Läkaresällskapet; 2004. (The Swedish risk factor profile for cardiovascular disease 1986—2004: much lower serum-cholesterol, higher BMI, less smoking and more snuff-taking. Results from the MONICA-project 1986—2004). Annual General Meeting 2004, Swedish Society of Medicine .

Brønnum-Hansen H. , Juel K. Abstention from smoking extends life and compresses morbidity: a population-based study of health expectancy among smokers and never smokers in Denmark. Tobacco Control2001;10: 273—8.

Olsen JH , et al. Avoidable cancers in the Nordic countries. APMIS1997;105(76).

Cancer Incidence in Swzeden 2002. Stockholm : Socialstyrelsen/Epidemiologiskt centrum; 2002.

Försäljningsstatistik för alkoholdrycker 2003 (Sales statistics for alcoholic beverages). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2004.

Drogutvecklingen i Sverige. Rapport 2003 (The development of drug-taking in Sweden). Rapport nr 71. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning; 2003.

Andréasson S. , Brandt L. Mortality and Morbidity Related to Alcohol. Alcohol & Alcoholism1997;32:173—8.

Sjögren H. , Eriksson A. , Romelsjö A. Alcohol-related mortality in Sweden. Stencil. Umeå; 2000.

Norström T. Per capita alcohol consumption and all-cause mortality in 14 European countries . Addiction2001;96 (Suppl 1):113—28.

Folkhälsorapport 1997. SoS-rapport 1997:18 (The National Public Health Report 1997. National Board of Health and Welfare). Stockholm: Socialstyrelsen; 1997 .

Folkhälsorapport 2001. Stockholm: Socialstyrelsen; 2001. (Health in Sweden — the National Public Health Report 2005. Scand J Public Health2001;Suppl 58).

Gaziano JM , Gaziano TA , Glynn RJ , Sesso HD Light-to-moderate alcohol consumption and mortality in the Physicians' Health Study enrolment cohort. J Am Coll Cardiol2000;34:1784—90.

Frid A. Måttligt alkoholbruk skyddar mot hjärtsjukdom (Moderate alcohol consumption protects against heart disease). Läkartidningen2000;97:946—7.

Fagrell B. , De Faire U. Mindre risk för kardiovaskulär sjukdom hos måttlighetsdrickaren (Less risk of cardiovascular disease among moderate drinkers) . Läkartidningen2000;97:938—40.

Simpura J. , Karlsson T. Trends in drinking patterns among adult populations in 15 European countries, 1950 to 2000: A review. Nordisk Alkohol & Narkotikatidskrift (English Suppl)2001;18:31—53.

Backhans M. , Leifman H. Vem blir nykterist? Om nykteristen som avvikare. (Who becomes a total abstainer? On the total abstainer as a social deviant) : Sociologisk forskning2001(1): 58—91.

Leifman H. , Trolldal B. Svenskens alkoholkonsumtion i början av 2000-talet med betoning på 2001. Forskningsrapport nr. 3 (The Swede's alcohol consumption at the beginning of the twenty-first century with special reference to 2001). Stockholm: SoRAD.

Leifman H. Konsumtionsvanor och alkoholproblem. Internationella jämförelser (Consumption habits and alcohol problems. In: Andréasson S , editor. International comparisons). Den svenska supen i det nya Europa. Nya villkor för alkoholprevention: en kunskapsöversikt (The Swedish ``dram'' in the new Europe. New conditions for alcohol prevention: a review of knowledge). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2002.

Olsson B. , Adamsson Wahren C. , Byqvist S. Det tunga narkotikamissbrukets omfattning i Sverige 1998 (The extent of serious substance abuse in Sweden 1998. The MAX project, part-report 3). MAX-projektet, delrapport 3. Rapport 61. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2001.

Årsrapport över situationen på narkotikaområdet i europeiska unionen och Norge 2003 (Annual report on the drug situation in the European Union and Norway 2003). Lissabon: Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN); 2003.

Guttormsson U. , Andersson B. , Hibell B. Ungdomars drogvanor 1994—2003. Rapport nr 75. (Young people's drug habits 1994—2003: Report no 75). Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN; 2003.

The 1999 ESPAD report. Alcohol and Other Drug Use Among Students in 30 European Countries. The European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs. Stockholm: CAN and Council of Europe/Pompidou Group; 2000.

Hakkarainen P. , Hübner L. , Laursen L. , Ödegård E. Drug use and public attitudes in the Nordic countries. In: Hakkarainen P , Laursen L , Tigerstedt C , editors. Discussing drugs and control policy. Comparative studies on four Nordic countries. NAD publication 31. Helsingfors : Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD); 1996. p. 125—64.

Potter JD Ökat intag av frukt, rotfrukter och grönsaker — prevention av många tumörsjukdomar. In: Längre liv och bättre hälsa — en rapport om prevention (Increased intake of fruit, root vegetables and greens — prevention of many tumour diseases. In: Longer life and better health — a report on prevention). SBU: Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, SBU-rapport 132; 1997. p. 97—101.

Jordbruksstatistisk årsbok 2004 (Statistical Yearbook of Agriculture) . Örebro: Statistiska centralbyrån och Jordbruksverket; 2004.

The Norbagreen 2002study. Consumption of vegetables, potatoes, fruit, bread and fish in the Nordic and Baltic countries. Copenhagen: Nordic Council of Ministers; 2003.

Danielsson M. Svenska skolbarns hälsovanor 2001/02. Rapport 2003: 50. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut ; 2003 (Health behaviour in school-aged children in Sweden2001/02. National Institute of Public Health).

Blair S. Ökad fysisk aktivitet — prevention av hjärt-kärlsjukdom, cancer och sockersjuka. In: Längre liv och bättre hälsa — en rapport om prevention. (SBU-rapport nr 132). Stockholm: SBU: Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik; 1997. (Physical activity for preventing heart disease, cancer and diabetes. In Longer Life and Better Health. The Swedish Council for Technology Assessment in Health Care ).

Peterson S. , Backlund I. , Diderichsen F. Sjukdomsbördan i Sverige — en svensk DALY-kalkyl (The burden of disease in Sweden — a Swedish DALY calculation) . Stockholm : Statens folkhälsoinstitut , 1998 :50; 1998 .

Determinants of the burden of disease in the European Union. (F-serien nr 24). Stockholm: Folkhälsoinstitutet ; 1997.

Sallis JF , Procharska JJ , Taylor WC A review of correlates of physical activity of children and adolescents. Med Science Sports Exercise2000;32:963—75.

Fysisk aktivitet för nytta och nöje (Physical activity for benefit and pleasure). Stockholm: Folkhälsoinstitutet , 1999:8; 1999.

Kallings LV Åtgärder mot fetma. Nationell inventering av pågående studier/projekt avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och fetma (Measures against obesity. National inventory of current studies/projects related to physical activity and diet for preventing overweight and obesity). Rapport 2002:6. Stockholm : Statens folkhälsoinstitut; 2002 .