Pickard L. , Wittenberg R., Comas-Herrera A., et al. Relying on informal care in the new century? Informal care for elderly people in England to 2031 . Ageing and Society2000;20:745—72.
2.
Laslett P.The emergence of the third age. Ageing and Society1987;7:133—60.
3.
Romøren TILast years of long lives: The Larvik study. London : Routledge; 2003.
4.
Brayne C., Matthews FE, McGee MA, Jagger C.Health and ill-health in the older population in England and Wales. The Medical Research Council Cognitive Function and Ageing Study (MRC CFAS) . Age Ageing2001;30:53—62.
5.
Lagergren M. , Batljan I.Will there be a helping hand? Macroeconomic scenarious of future needs and costs of health and social care for the elderly in Sweden, 2000—30. Stockholm: Ministry of Health and Social Affairs. Stockholm, Fritzes offentliga publikationer; 2000.
6.
Region Skåne.Kostnader för öppen och sluten sjukvård 2003. (Costs for open and in-patient hospital care, calculations by Thor Lithman and Dennis Noreen). Lund: Region Skåne; 2004.
7.
Svenska Kommunförbundet: Kostnader för hemhjälp och särskilt boende (Costs for home-help services and special accommodation, calculations by Per Sedigh). Stockholm, Svenska Kommunförbundet; 2004.
8.
Socialstyrelsen: Äldre — vård och omsorg år 2003. (Elderly people — care and services in 2003). Stockholm; 2004.
9.
Rahm Hallberg I, Karlsson S., Westergren A., et al. Kommunal och regional vård till äldre: Vård och omsorg i Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad till personer 65 år och däröver, våren 2001. En delstudie i SNAC (Care and services in Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby and Ystad for people aged 65 years and older in 2001) . Lund: Institutionen för omvårdnad, Lunds universitet; 2002.
10.
Larsson K. , Silverstein M.The Effects of Marital and Parental Status on Informal Support and Service Utilization: A study of Older Swedes Living Alone. J Aging Studies2004;18:231—44.
11.
Szebehely M.Särskilt boende — en fråga om klass och kön (Special accommodation — a matter of social class and gender) . Välfärdsbulletinen1999;1:11—13.
12.
Larsson K. , Thorslund M.Does gender matter? Differences in patterns of informal support and formal services in a Swedish urban elderly population . Res Aging2002;24: 308—337.
13.
Svenska Kommunförbundet.Aktuellt om äldreomsorgen. (Current information on Swedish elderly care). Stockholm: Svenska Kommunförbundet; 2003.
14.
Eurostroke.Incidence and risk factors of ischaemic and haemorrhagic stroke: The EUROSTROKE project. J Epidemiol Community Health2002 ;56(Suppl 1):36.
15.
Stegmayr B., Asplund K.Ökad överlevnad vid stroke men oförändrad risk att insjukna (Improved survival after stroke but unchanged risk of incidence) . Läkartidningen2003;100:3492—8.
16.
SBUOsteoporos — prevention, diagnostik och behandling: En systematisk litteraturöversikt (Osteoporosis — prevention, diagnosis and treatment. A literature review). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering ; 2003.
17.
Aguero-Torres H., von Strauss E., Viitanen M., et al. Institutionalization in the elderly: the role of chronic diseases and dementia: Cross-sectional and longitudinal data from a population-based study. J Clin Epidemiol2001;54:795—801.
18.
Fratiglioni L. , Rocca W.Epidemiology of dementia. In: Boller F, Cappa S, editors. Handbook of neuropsychology: Aging and dementia . Amsterdam: Elsevier Science; 2001 . p. 193—215.
19.
Wimo A., Jönsson L.Demenssjukdomarnas samhällskostnader (The economic and social costs of dementia) . Stockholm: Socialstyrelsen ; 2000.
20.
Guo Z., Qiu C., Viitanen M., et al. Blood pressure and dementia in persons 75+ years old: 3-year follow-up results from the Kungsholmen Project. J Alzheimer's Dis2001;3: 585—91.
21.
Qiu C., von Strauss E., Fastbom J., et al. Low blood pressure and risk of dementia in the Kungsholmen project: a 6-year follow-up study. Arch Neurol2003 ;60:223—8.
22.
Karp A., Kareholt I., Qiu C., et al. Relation of education and occupation-based socioeconomic status to incident Alzheimer's disease. Am J Epidemiol2004;159:175—83.
23.
Fratiglioni L., Wang HX, Ericsson K., et al. Influence of social network on occurrence of dementia: A community-based longitudinal study . Lancet2000;355:1315—9.
24.
Wang HX, Karp A., Winblad B., Fratiglioni L.Late-life engagement in social and leisure activities is associated with a decreased risk of dementia: A longitudinal study from the Kungsholmen project . Am J Epidemiol2002;155: 1081—7.
25.
Beekman AT , Copeland JR, Prince MJReview of community prevalence of depression in later life. Br J Psychiatry1999;174:307—11.
26.
Forsell Y., Gustafsson L.Psykisk sjukdom hos äldre (Psychiatric disorders in old age). Stockholm: Socialstyrelsen; 1997 .
27.
Van Grootheest DS, Beekman AT, Broese van Groenou MI, Deeg DJ. Sex differences in depression after widowhood: Do men suffer more?Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol1999;34:391—8.
28.
Forsell Y.Predictors for depression, anxiety and psychotic symptoms in a very elderly population: Data from a 3-year follow-up study . Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol2000 ;35:259—63.
29.
Cole MG, Dendukuri N.Risk factors for depression among elderly community subjects: A systematic review and meta-analysis. Am J Psychiatry2003;160:1147—56.
30.
Svensk Psykiatri: Äldrepsykiatri — kliniska riktlinjer för utredning och behandling (Psychiatric disorders in old age — clinical guidelines for assessment and treatment). Stockholm: Svenska Psykiatriska föreningen och Spri; 1998 .
31.
Larsson K. , Thorslund M., Forsell Y.Dementia and depressive symptoms as predictors of home help utilization among the oldest old: Population-based study in an urban area of Sweden. J Aging Health2004;16:641—68.
32.
Hoffman W.Hörseln hos de allra äldsta (Hearing ability among the oldest old) . Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum ; 1997.
33.
Hoffman W.Hörselproblem i åldrandet (Impaired hearing in old age). Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum ; 2000.
34.
SbuHörapparat för vuxna. Nytta och kostnader (Hearing aids for adults — costs and benefits). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering ; 2003.
35.
Buch H., Vinding T., La Cour M., et al. Prevalence and causes of visual impairment and blindness among 9980 Scandinavian adults: The Copenhagen City Eye Study. Ophthalmology2004;111:53—61.
36.
Björklund A-M. , Sundberg H.Tandvård för äldre. En faktarapport och diskussionspromemoria (Dental care for older adults). Stockholm: Socialstyrelsen; 1998 .
37.
Nordenram G.Tänderna, en del av kroppen. (Teeth, a part of the body). Stockholm: Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum ; 2001.
38.
Rosén M., Haglund B.From healthy survivors to sick survivors — implications for the twenty-first century. ScandJ Public Health2005;33:151—5.
39.
Medicinskt programarbete (MPA): Fokusrapport — Äldres läkemedel (The use of pharmaceuticals use among older people). Stockholm: Stockholms läns landsting; 2004 (in press).
40.
Socialstyrelsen.Kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning. KÄLLA-projektet: En tillämpning av kvalitetsindikatorer för analys av läkemedelsanvändningen hos äldre med dosexpedition på kommunala äldreboenden i ett svenskt län (The quality of pharmaceutical treatment amongst older people). Stockholm: Socialstyrelsen ; 2004.
41.
Gurner U.Dirigent saknas. 26 fallstudier av multisjuka 75+ — behov och konsumtion av slutenvård, öppenvård, kommunal äldreomsorg samt informella insatser (Coordinator wanted. 26 case studies of multi-morbidity people aged 75 years and older) . Stockholm: Stiftelsen Äldrecentrum ; 2001.
42.
Gurner U., Thorslund M.Dirigent saknas i vård och omsorg för äldre (The lack of coordination in care and services for older people). Stockholm: Natur och Kultur; 2003.
43.
Socialstyrelsen.Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi (Indicators of quality for pharmaceutical treatment in older people). Stockholm : Socialstyrelsens förslag; 2003 .
44.
Thorslund M., Lundberg O., Parker M.Klass och ohälsa bland de allra äldsta. Studie visar allmängiltigt samband (Class and morbidity among the oldest old. A study shows a general connection). Läkartidningen1993;90:3547—50, 3553.
45.
Stiftelsen Äldrecentrum.Äldres hälsa och välbefinnande: En utmaning för folkhälsoarbetet (Helath and well-being among older people: A challenge for public health). Stockholm: Stiftelsen Äldrecentrum; 2001.
46.
Fries JFAging, natural death, and the compression of morbidity. N Engl J Med1980;303:130—5.
47.
Fries JFMeasuring and monitoring success in compressing morbidity. Ann Intern Med2003;139(5 Pt 2):455—9.
48.
Olshansky SJ, Rudberg M., Carnes B., et al. Trading off longer life for worsening health. J Aging Health1991;3: 194—216.
49.
Freedman VA, Martin LG, Schoeni RFRecent trends in disability and functioning among older adults in the United States: A systematic review . JAMA2002;288:3137—46.
50.
Robine JM , Michel JPLooking forward to a general theory on population aging. Journals of Gerontology, Series A: Biol Sci Med Sci2004;59:590—7.
51.
Thorslund M., Lennartsson C., Parker MG, Lundberg O.De allra äldstas hälsa har blivit sämre: Könsskillnaderna är stora — kvinnorna mår sämre än männen visar nya data (Health status of the oldest old has changed for the worse. Big differences between the sexes — health of the women is worse than health of the men as illuminated by new data). Läkartidningen2004;101:1494—9.
52.
Parker MG , Ahacic K., Thorslund M.Health changes among Swedish oldest old: Prevalence rates from 1992 and 2002 show increasing health problems. J Gerontol Med Scie2005;60:1351—5.
